En 150-åring borde prioritera äldreomsorgen
I landskapsregeringens plan för socialvården 2011-2015 har regeringen antagit en målsättning för äldrevården.
I målsättningen för äldre omsorgen har slagits fast att 90 % av 75 år och äldre skall kunna bo hemma. Det kräver att det finns fungerande stödtjänster till de äldres förfogande. Så länge man känner sig trygg, är någorlunda frisk, klarar de dagliga sysslorna går det att bo hemma. Vid behov finns det tillgång till färdtjänst, hemvård och hemsjukvård. Hur väl det fungerar att bo hemma är till stor utsträckning även beroende av anhörigas hjälp. När det inte längre går skall det finnas välfungerande serviceboenden. Vid serviceboende kan man få mot betalning hjälp med mat, tvätt och städning. De flesta kommuner har dessutom vid sina serviceboenden personal dygnet runt.
När man blir så sjuk att omsorgen övergår till sjukvård mer eller mindre dygnet runt tvingas man att flytta till institution såsom Gullåsen. En del kommuner har dessutom byggt ut sin äldre omsorg mer till att likna institutionsvård innefattande medicinsk sjukvård. Vid sådana institutioner uppstår frågan om vem som har ansvar för den medicinska vården.
För att målsättningen om att bo hemma skall kunna uppfyllas krävs det flexibilitet mellan de olika nivåerna, det vill säga att kunna flytta sig mellan hem, serviceboende och institution beroende på tillfälliga sjukdomar, rehabilitering eller liknande orsaker vilka kräver olika grad av omsorgs- eller vårdbehov.
Den stora utmaningen ligger i möjligheten för äldre att kunna klara ett eget boende i sitt hem med hjälp av olika stödtjänster. Stödtjänsterna skall därför utvecklas och inte inskränkas.
Socialnämnden i Mariehamn tolkar ensidigt socialvårdsförordningen i sitt beslut 18.1.2011: ” Socialvårdslagen nämner inget om färdtjänst, medan socialvårdsförordningen i § 9, punkt 2, avser hemservice i form av ’stödservice, såsom måltids, klädvårds, bad, städ, transport- eller följeslagarservice och tjänster som främjar socialt umgänge’. Det finns således inget lagrum som styr denna verksamhet och som vi kan bygga upp våra kriterier från. ”
Således tolkar socialnämnden att färdtjänst varken kan vara ”stödservice” eller ”transport- (eller följeslagar)service”. Socialnämndens beslut leder till att många äldre i behov av den här formen av service inte får den längre från 1 mars. Socialnämnden anser alltså att en hemma boende 85-åring utan bil med 1000 euro i pension skall ta sig på egen hand till apotek, butik, kyrkan, lunch på Röda Korsgården och till sina sociala möten.
Varje enskilt beslut har betydelse för den övergripande målsättningen. Socialnämndens beslut från den 18.1 att inskränka färdtjänstservicen går stick i stäv med målsättningen för äldre att bo hemma så länge som möjligt. Dessutom strider beslutet direkt mot landskapsregeringens anvisningar om utvecklandet av servicen till klienter i eget boende.
Stödservicefunktionerna är viktiga för de som är berörda och en stor trygghet för både klienter och anhöriga.
Gun-Mari Lindholm
partiordförande obunden samling
