Efterhandskonstruktioner blir ingen glad över
Det verkar som om landskapsregeringen och majoritetspartierna borde friska upp minnet och läsa handlingarna eller varför inte tala med de ledande tjänstemän som var med i arbetet med att se över vallagstiftningen och sedan beredde förslaget med jämställdhetsbonusen på uppdrag av politikerna.
I rapporten, från 2015, om förnyandet av vallagstiftningen slogs fast att bidrag för understödjande av politisk verksamhet finns i budgetmotiveringar och tillämpningsbeslut samt att praxis för fördelningen föreslås ändrad från och med 2020. Vidare konstateras i rapporten att för att jämställdhetsbonusen och fördelningen ska bli bestående bör ett brett samförstånd över partigränserna sökas i frågan. Vilket också gjordes.
Partierna var överens och välkomnade åtgärden. Så följd i färg slog landskapsregeringen fast, i april 2017, på uppdrag av den parlamenariska kommittén att ändra praxis för fördelning från och med år 2020. Bidraget delades i två delar, en grunddel om 90 % och en jämställdhetsbonus om 10 %. Att premiera jämställda kandidatlistor ansågs rätt framom att premiera det faktiska valresultatet eftersom väljarnas fria val ska respekteras.
Medlen kommer från riket och motsvarar 1/200 av de medel som i statens budget anslås för politisk verksamhet och information. Summan som delas ut är 178 000 € årligen och jämställdhetsbonusen var följaktligen 17 800 € första, och uppenbarligen nu även sista, gången den delades ut 2020. I december i fjol beslöt landskapsregeringen plötsligt att från och med 2021 frångå jämställdhetsbonusen. Logiken haltar. Partierna ställer upp kandidater och det väljs parlamentariker för en mandatperiod om 4 år.
Riksmedlen uppgår till cirka 712 000 € under en mandatperiod. En jämställdhetsbonus om 17 800 € utgör således inte 10 % utan 2,5 % av partimedel hur man än försöker hitta på efterhandskonstruktioner.
Genom att bonusen avskaffas fördelas nu medlen till de partier som inte var i närheten av en jämställd kandidatlista. Under återstoden av mandatperioden drygt 16 000 € till centern, drygt 7 000 € till obundna och moderaterna samt knappt 2 000 € till Ålands framtid. Under veckan som gått har jag i olika forum debatterat med företrädare för majoriteten som har kallat jämställdhetsbonusen allt från kollig, dusör till en icke-fråga. Jag vill på riktigt tro att vi har en gemensam problemformulering och målbild. Men jag börjar bli uppgiven. Landskapsregeringens jämställdhetspolitik börjar allt mer likna ett haveri. Samtidigt består de åländska parlamentarikerna till 70 % av män.
Faktum kvarstår. Landskapsregeringen och majoritetspartierna ändrar en parlamentarisk överenskommelse och de politiska förutsättningarna. Detta utan varken beredning eller förankring och dessutom till sin egen fördel. Det finns inget annat sätt att beskriva det på än odemokratiskt och maktfullkomligt.
KATRIN SJÖGREN (LIB)
