Diskussionerna behövs
I måndagens ledare gör Johan Orre en bra analys av det politiska läget inför uppstarten av valrörelsen som torde ske sisådär om ett drygt år. Orre målar fram en bild av liberalerna som ett ganska spretigt oppositionsparti där två ledamöter, varav jag är den ena, sticker ut.
Mina inlägg i samhällsdebatten ringar Orre in till särskilt två områden, trafikfrågor och kommunstrukturen. De här, främst den förstnämnda, är en hjärtefråga för mig och för dem jag företräder. Men, Orre låter bli att nämna att jag även haft inlägg i utbildningsfrågor och ekonomi.
Min avvikande hållning ger sig till känna även här, bland annat har jag motsatt mig inbesparingar som drabbar de redan hårt utsatta och då det gäller den förlängda läroplikten så är jag inte tilltalad av tänket kring tvång. Gymnasieutbildningen ska vara gratis men den kanske inte behöver vara ett måste, lika lite som grundskolan är det.
Skola passar bara helt enkelt inte alla och utbudet på Åland på gymnasienivå är begränsat. Genom att upprätthålla attraktiva utbildningar väljer nog de flesta skolan i varje fall.
För att återkomma till kommunstrukturfrågan så vill jag förtydliga att jag inte är emot sammanslagningar. Helst ska de ske frivilligt men i vissa fall så behöver det finnas lagstöd för att strukturera om kommunfältet om kommunen inte längre kan upprätthålla sina lagstadgade förpliktelser.
För Föglös del har förslagen så här långt inneburit fler nackdelar än fördelar. Det behöver finnas reella incitament för att locka oss till förhandlingsbordet. Jag har talat för en åländsk kommun, liksom på Gotland, men självstyrelselagen medger inte den lösningen, vilket jag finner otillräckligt processad då nu lagen ska revideras inom en mycket snar framtid.
Alternativet är att ha kommunerna kvar men med gemensam och centraliserad förvaltning inom avgränsade områden.
Åland är överbyråkratiserat. I mångt och mycket har man skapat en förvaltningskultur i kommunerna och även till en del inom landskapsförvaltningen som är för omständlig och ineffektiv.
Självstyrelsen måste få kosta men frågan är om inte kommuninvånarna på Åland i dag utsätts för ett oskäligt högt skatteuttag i jämförelse med riket. På Åland är ju hälsovården sedan långt tillbaka en angelägenhet för landskapsregeringen liksom även gymnasieutbildningen, till skillnad från rikets system som nu genomgår en revidering gällande hälso- och sjukvården. Vår skatteinnehållning är ändå i nivå med rikets.
Jag tror att om man analyserar det katastrofala valresultatet för regeringspartierna vid valet 2019 kan man tydligt se att det brast i kommunikationen särskilt kring två frågor, kortrutten och kommunstrukturen. Man lyckades helt enkelt inte paketera sina förslag så att väljarna ville köpa dem.
Jag profilerade mig i kortruttsfrågan. När regeringen kommunicerade att det inte skulle bli fler turer till Föglö med kortrutten, trots att trafiken från södra linjen skulle i framtiden ledas över kommunen, var saken klar för mig. Ett sådant förslag skulle innebära en kraftig försämring för alla i Ålands södra skärgård.
Vi måste tänka på längre sikt och inte genomföra åtgärder som låser oss inför framtida utvecklingsmöjligheter. Se bara hur det gick med Hummelvik för många regeringar tillbaka i tiden. Tillkomsten av den cementerade diskussionerna om nya innovativa lösningsmodeller för lång tid framöver.
Men, vi är där nu. Dessa behövs för att skärgården ska överleva. Jag fortsätter min kamp och jag hoppas att fler ansluter sig till den. Från alla håll.
RAINER JUSLIN (LIB)
