DELA

Det saknas visioner om psykiatrin

Reseda stöder insändaren av Ulrika Clemes och Erika Boman om att stärka det psykiatriska stödet i skolorna. Vi behöver också ett socialpsykiatriskt- och psykiatripolitiskt program. Åbo stad beslöt tillsammans med ÅUCS ungdomspsykiatriska klinik 2018 att anställa 10 sjukskötare som skall arbeta ute i skolorna i Åbo.

Tanken bakom beslutet är att tidigt kunna fånga de ungdomar som lider av mental ohälsa. Genom att ungdomarna får vård redan i skolorna har antalet remisser till den ungdomspsykiatriska polikliniken minskat avsevärt. Initiativet från Åbo stad och ÅUCS har fått en förlängning till 2022.

Främst vill ungdomarna ha samtalshjälp. Många känner stress över sin skolgång, ångest eller svårigheter i kamratförhållanden och hemförhållanden. Ibland har ångesten och stressen vuxit sig så stor att det inte längre räcker med den hjälp som kuratorn, skolpsykologen, skolhälsovårdaren eller annan personal i skolan kan erbjuda. Det är då som en psykiatrisk sjukskötare skall träda till.

En utomstående person, som inte aktivt arbetar i skolan, kan utifrån se på saker mer objektivt och kan stödja elever i hur de kan hantera sin vardag, De tio psykiatriska sjukskötarna arbetar i högstadier, gymnasier och yrkesinstitut i Åbo.

 

På Åland har kommunen huvudmannaskapet för grundskolan och Ålands landskapsregering har huvudmannaskapet för Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium, Folkhögskolan och Ålands högskola. Elevhälsovården i grundskolan är delad mellan ÅHS och kommunen och Studerandehälsovården för landskapet skolor sker i samarbete med ÅHS och är samlad i en enhet.

Så första frågan uppstår vem som skall anställa dessa psykiatrisjukskötare och vems budget som kostnaden skall tillfalla, Här har vi den första politiska utmaningen. I Finland så har ju kommunerna ansvar för grundskolan, gymnasiet och dessutom för sjuk- och hälsovård samt mentalvård vilket inte är fallet på Åland utan ansvaret för sjuk- och hälsovård och mentalvård faller på ÅHS.

Beroende på denna omständighet så finns det ett större politiskt intresse i riket att prova nya modeller eftersom det i grunden handlar om samma kommunala budget men bara i olika moment. Skolpsykologerna på Åland har ju varit anställda av olika samkommuner och Mariehamns stad och inte av ÅHS.

Däremot samlas nu skolpsykologerna i en gemensam organisation finansierad av kommunerna och som har varit en efterlängtad reform av skolpsykologerna själva.

 

De nymodigheter som funderas här på Åland inom barn och ungdomsområdet är ju att landskapsregeringen tillsatte en femmannagrupp i höstas 2020 som skall utreda möjligheten med en digital ungdomsmottagning på Åland.

Däremot fick det gemensamma uppropet i slutet av 2017 av många aktörer här på Åland om en psykologtjänst inom primärvården för åldersgruppen 7-17 år ett mycket svalt mottagande av ÅHS. Detta upprop publicerades i samband med enkäten Hälsa i skolan som tydde på att det finns ett utbrett psykisk illabefinnande hos barn och unga på Åland samt att en upplevelse av att tillgången på vård inte är optimal. ÅHS föreslog i sitt försenade svarsbrev 8.10.2018 till aktörerna i uppropet att upprätta en familjecenterverksamhet som skulle fungera som en lågtröskelverksamhet genom ett mångprofessionellt team. Mycket har nog tänkts under åren men resultatet är mycket magert Till sist en upprepning.

Åland saknar visioner och ett helhetsgrepp om psykiatrin och ett övergripande socialpsykiatriskt-och psykiatripolitiskt program.

INTRESSEFÖRENINGEN RESEDA