Det nya sköna Åland
När det gäller den debatt om flyktingar och främlingsfientlighet som pågår (som för övrigt saknar proportioner) bör vi gå till kärnan. Kärnan heter rädsla. Det är inget fel att vara rädd, det är snarare ett tecken på mänsklighet. Jag vet av egen erfarenhet. I många år hade jag en skev självbild. Jag trodde att jag var modig. Ack vad fel man kan ha. Det var först då min partner sa åt mig: ”Jonas du måste sluta vara rädd!” som polletten föll ner.
Nå, vad har det här med debatten om flyktingar att göra kan man fråga sig? Ja, vi ska inte bygga vårt samhälle på rädsla! Vi ska inte ta beslut på grund av rädsla! Vi ska utveckla Åland med humanitet och kunskap och med en stor dos mod. Mod skapar nya horisonter!
Skärgårdsborna ska inte få obehag och rädsla av att öppna postlådan! Alla människor är mer eller mindre rädda för det okända, det främmande. Fullt mänskligt, men logiskt och korrekt? Nej. Om vi på Åland räddar livet på 20 eller 200 personer så är det de sista personerna som vi behöver vara rädda för. De kommer att vara tacksamma för vår hjälp och troligtvis har deras största rädsla försvunnit.
Åland är världsberömt på grund av det mod som ålänningar har levererat. Rederinäringen med Gustaf Erikson som en ledande stjärna. Plasto, Chips, Optinova med flera är exempel på framgångar som bygger på mod, inte rädsla. I dag har vi orädda ålänningar som Michael Björklund med Smakbyn, Christian Ekström och Johanna Dahlgren med Pub Stallhagen, Tomas Sundberg med Grelsby och golfbanan m m, Dennis Jansson med alla hans satsningar i Mariehamn. Finns många fler modiga ålänningar som bygger det nya Åland.
I det nya sköna Åland bygger vi inte murar av rädsla, utan vi blickar modigt ut över nya horisonter. I det samhället ryms och behövs invandrare. I det samhället behövs gemenskap över kommungränser och inbillade murar. ”Tear down this wall!” sa Reagan 1987. Och jag säger det 2015!
Jonas Danielsson, liberal
