Det gäller att uttrycka sig korrekt
Det känns som igår, som jag höll mitt jungfrutal, som handlade om budgeten. Men det har gått tre år och detta blir min sista budgetdebatt i lagtinget under denna lagtingsperiod.
I jungfrutalet beklagade jag att resultatet var missvisande då det visade ett överskott om 90 miljoner på grund av några tekniska överföringar. Jag hävdade att det var ett underskott om 17,6 miljoner. I år hänvisar minister Perämaa till det, som den välkända siffran.
Jag berörde de överstora uttag från PAF och den åländska pensionsfonden. Detta har nu korrigerats.
När det gäller Ålands budget, så brukar den intressanta frågan vara om det går bättre eller sämre och vems förtjänst det är. Det budgeterade resultatet är bättre än för detta år, men regeringen tar inte åt sig hela äran.
Regeringen konstaterar att tillväxen är högre i närregionerna och att BNP-tillväxten förväntas vara 0,5 procent i år och samma nästa år. Det är alltså fråga om en tillväxt. Eller? Hur är det?
Jag beslöt att granska bilaga 4 Ekonomisk översikt hösten 2018 ( 5, tabell 1) ser vi utvecklingen för BNP till marknadspris.
2014 0,3 procent, 2015 3,1 procent, 2016 1,1 procent, 2017 * 0,5 procent och 2018 * 0,5 procent.
Vi ser befolkningsförändringen (antal personer); 2014: 250, 2015: 67, 2016: 231, 2017: 275 och 2018: 260-290. Fina siffror, som få regioner kan prestera.
Men det fick mig att fundera på vilket BNP-värde man anger. Det är nämligen väldigt väsentligt. Det används fyra olika tal. Och det slarvas med vilket man använder och ibland så använder man och olika, vilket ger felaktiga jämförelser.
Vi tar det från grunden, då ekonomi inte är så lätt… BNP eller bruttonationalprodukten är ju ett mått på alla varor och tjänster som produceras i ett land eller ett område. Vi mäter det i euro. Vi mäter det år efter år. Då vi har inflation / prisförändring justerar vi för prisförändringar och kallar det då BNP i löpande priser eller BNP i fasta priser. En korrekt jämförelse görs i fasta priser.
Men BNP kan även redovisas som summan av alla varor och tjänster eller BNP/capita (person). Det är BNP/capita, som är det relevanta när man jämför ekonomisk utveckling.
ÅSUB skriver: … BNP per capita är ett grovt mått på ett lands levnadsstandard.
Om vi då en gång till läser tabell 1 så ser vi att det står BNP till marknadspris (volymförändring i procent). Det är svårtolkat. Det kunde vara per capita, men behöver inte vara det. Jag kontaktade ÅSUB.
Det visade sig att de redogör för BNP/capita, självklart, men först då man har de slutgiltiga siffrorna. Som ni ser ovan så har åren 2016, 2017 och 2018 en asterisk, vilket innebär att de är preliminära siffror.
Vi ser att befolkningsökningen alla tre år är cirka 250 personer eller cirka 1 procent. Detta innebär att BNP/capita 16-18 inte är +1,1, +0,5 och +0,5. Förändringen är istället 0 procent, -0,5 procent och -0,5 procent.
Den ekonomiska situationen är alltså sämre än vad tabellen ger vid handen.
Min slutsats är att Åland INTE har någon tillväxt och har inte haft det under åren 2016 till 2018 i motstats till hur det presenteras i budgetförslaget.
Jag vill betona att skillnaden mellan en tillväxt om +0,5 procent av BNP/capita och en minskning med +0,5 procent inte är stor men en minskning av BNP/capita är ingen tillväxt.
Man brukar tala om högkonjunktur då BNP/capita stiger 2-5 procent. Lågkonjunktur då den stiger mindre. Vi säger därför att Finland nu har högkonjunktur, men Åland?
Ekonomer använder order recession då BNP/capita är negativt två kvartal i rad. När jag ser i tabellen med BNP och flyttningsnetto så indikerar den att Åland åtminstone en, kanske flera gånger de senaste åren har befunnit sig åtminstone rent tekniskt i en recession.
Under denna lagtingsperiod har resultatet gått upp tack vare ökade skatteintäkter, sparkrav på ÅHS och nedskärningar i kommunandelarna, men kostaderna för själva förvaltningen verkar ha ökat. Det kan bli en delikat uppgift, om vi redan nu befinner oss i en recession, för finansministern att göra upp en övergångsbudget nästa år. Får vi än en gång får en budkavel med ett stort underskott?
Jag vill avslutningsvis betona att verkligheten inte ändrar sig för att vi uttrycker oss på ett annat sätt, men det gäller att uttrycka sig korrekt som den numera välkände kanadensiske professorn Jordan Peterson brukar säga.
När medlemmar av finansutskottets majoritet säger att det finns en risk att vi hamnar i en lågkonjunktur, så uttrycker de sig slarvigt. Vi har befunnit oss i en lågkonjunktur, men i värsta fall befinner sig Åland i en recession.
Så finansministerns önskan om att vi borde debattera tillväxtfrågor är synnerligen berättigad.
Jag hoppas att vi kan titta närmare på detta i finansutskottet med hjälp av experterna från ÅSUB.
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI
