Det bör vara samma på Åland
Hade inte möjlighet att lyssna via webben på lagtingsdebatten gällande nya grundskollagen i måndags då public service inte sände den utan får nöja mig med det referat som gavs i nyhetssändningen varför Veronica Thörnroos (C) hopklippta anförande kanske inte helt kommit till sin rätt, men jag väljer ändå att kommentera några saker utifrån anförandet.
Begreppet andraspråk är vedertagen fackterminologi som används i skolvärlden runt om oss. Vi behöver använda oss så långt som möjligt av samma uttryck på Åland som i övriga skolvärlden helt enkelt för att våra skolsystem ska vara kompatibla inte minst nu när det fria rörligheten ger ökad inflyttning. Det ligger ingen värdering i benämningen utan definieras som det språk en person lärt sig efter sitt modersmål i den miljö där språket talas, till exempel vid invandring. Ett språk man lär sig i en annan miljö än den där språket talas kallas främmande språk (jfr antal språk som föreslås utökas i lagförslaget. Motsvarande resonemang gäller för hemspråk, det vill säga det språk eller de språk som talas i hemmiljö, när dessa skiljer sig från det språk som talas ute i samhället. Notera alltså att begreppen inte innehåller värderingar.
Då det gäller ämnet religions- och livsåskådningskunskap så bör man konstatera att undervisningen, enligt förslaget, blir konfessions- och värdeneutral. Åtgärden är kostnadseffektiv eftersom skolan slipper att lägga in parallella resurser för att täcka upp de som tillhör andra trossamfund. På så sätt kan huvudmannen kontrollera att all undervisning i skolan sker i enlighet med läroplanen, som dessutom är lika för alla.
Skolan ska ändå värna om de traditioner vårt samhälle är uppbyggt kring och i detta hänseende ska skolan verka som en, vid sidan om hemmen, viktig kulturbärare för alla ålänningar.
RAINER JUSLIN (Lib)
