DELA

Det åländska bostadsbeståndet

Att analysera bostäder på Åland är intressant av flera orsaker: det kan visa vilka utvecklingstrender som råder; var vill vi ålänningar helst bo, och varför? Är det bara vid vattnet, i ”stan” eller på Solberget? En global urbaniseringstrend pratas det ofta om; kan vi se det även på Åland?

Vart femte bostadshus är byggt under 2000-talet. Ålänningarna bygger bostäder för fullt. Av alla bostadshus på Åland – cirka 16 000 stycken – är så många som en femtedel byggda under 2000-talet. Vi vill även bo större: den totala boytan har ökat med cirka 30 procent under samma period som antalet invånare ökat med 13 procent.

En åländsk urbanisering. Idag bor tre av fyra ålänningar i Mariehamn, Jomala, Lemland eller Finström. Dryga 90 procent av befolkningstillväxten under 2000-talet har skett i någon av dessa nämnda kommuner. Siffrorna visar tydligt att det råder en viss urbanisering även på Åland; en nära tillgång till service lockar mer än tidigare.

De centrumnära områdena växer. Det är främst i Mariehamn och Jomala med omnejd som nya bostäder byggs. Den nya bebyggelsen följer ungefär samma mönster som dagens tätbebyggda områden; som breder ut sig över allt större ytor, inte sällan på jungfrulig mark.

Men, visst är det så att bostadsbebyggelsen även är spridd. Förutom bostäder finns även ungefär 8 500 fritidshus, majoriteten strandnära och över tusen av dessa belägna i Lemland.

Vi vill gärna bo överallt, vilket också är meningen med ett levande ö-samhälle. Men, befolkningen minskar i de flesta kommuner i skärgården och i perifer landsbygd – en utmaning för hela Åland att möta.

Bostadsbyggandet skapar kedjereaktioner. Olika delar av vårt samhällsbyggande hänger ihop och skapar kedjereaktioner. Var flest bostäder byggs ger effekter inte bara inom den enskilda kommunen, utan för hela Åland. Bostadsmönstret påverkar både infrastruktur, tillgänglighet som naturresurser, liksom var arbete och service finns:

Bostäder påverkar till stor del var vägar och teknisk försörjning byggs ut – nya bostäder behöver även gator, dricksvatten och avlopp, el, internet och avfallshantering.

Var flest människor bor påverkar tillgång till och omfattning av service. Den kommersiella närservicen som post, bank, café, matvarubutiker, placerar sig vanligen där störst antal arbetsplatser finns, medan den kommunala servicen ofta är mest omfattande där det bor flest invånare. Nöjes- och kulturutbudet finns nästan uteslutande i Mariehamn.

Den enskilt största påverkansfaktorn på ekosystem och biologisk mångfald både på land och i hav är markanvändningen; bebyggelse, infrastruktur, jord- och skogsbruk, industri och övrig markanvändning.

Attraktiva bostäder centralt. För att fortsätta utvecklas som det välfärdssamhälle vi idag har byggt upp, behöver Åland också fortsätta vara attraktivt. Det råder idag en ökande konkurrens om befolkning, arbetsplatser och kompetensförsörjning från länder och regioner utanför Åland, vilket ställer höga krav på möjligheten att erbjuda attraktiva bostäder med närhet till service och transport. Ett tillräckligt stort och attraktivt bostadsutbud är därför en central fråga för Ålands framtida utveckling, både på kommunal och regional nivå.

Detta är artikel 2 i landskapsregeringens serie om fysiska strukturer på Åland. Nästa artikel kommer att titta på våra natur – och vattenmiljöer; hur påverkas de av ett växande samhälle? För mer information, besök gärna den digitala kortversionen, som hittas på landskapsregeringens och Bärkrafts hemsida.

BYGG – OCH ENERGITEAMET, INFRASTRUKTURAVDELNINGEN VID ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGEN

Del ett publicerades i Nya Åland den 18.9.