Den ohållbara vindkraften – Del I
Landskapsregeringen vill få ett samtycke till att utarrendera en miljard kvadratmeter för havsbaserad vindkraft för högst 50 år, en fullmakt in blanco.
ÅLD anser att vi har fått för lite information.
Frågor finns om vem som skall betala kostnaderna för elanslutningar. Kan allt material återanvändas? Pris på nedmonteringen och betalare? Vilka är de långsiktiga effekter på människor, djur, fåglar och fiskar exempelvis av ljudet. Sprids mikroplaster och Bisfenol A? Hur påverkas elpriset?
Hur ser lönsamheten? Hur kommer de att ägas och vem äger dem på sikt? Påverkar Tidöavtalet oss? Vem står för produktionen när vindmöllorna står stilla? Är den fossilfri? Hur påverkas den åländska turismen?
Vem/vilka kommuner får alla inkomster? Får ålänningarna billigare el?
Frågorna är viktiga för alla.
1. I Sverige sägs att anslutningarna kostar en miljard svenska kronor per terrawattimme (TWh). Sunnanvind ska producera 30 TWh, vilket innebär 3 miljarder euro. Betalar vindkraftsbolagen eller Kraftnät Åland/ålänningarna? Det är 100 000 euro/ålänning.
2. Från en insändare i en läkartidning: Migrän orsakas av en genetiskt betingad överkänslighet. Prevalensen är 30 procent. 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär. Speciella riskgrupper är personer med migrän, över 50 års ålder, med fibromyalgi, med tendens till ångest och depression samt barn och vuxna med ADHD och autism.
I Finland har man redan observerat koncentrationssvårigheter, tinnitus, sömnproblem med mera.
Hur långt hörs detta för oss icke-hörbara ljud? Elefanter kommunicerar på några mils avstånd och valar kan kommunicera från Island till Kuba med infraljud. Forskare i Holland undersöker vulkanen Etna i Italien från Holland.
Militären i USA ville ta reda på om infraljud kunde användas som ett vapen. De fick svaret att det kan leda till demens.
Infraljud kan skada människor på 10 till 100 kilometers avstånd. Att placera dem både norr och söder om Åland kan bli ett perfekt experiment. Vem i lagtinget vill trycka på ja-knappen för att låta ålänningarna bli försökskaniner? Inte Åländsk Demokrati!
3. Hur ser ägandet ut i ett längre perspektiv? Företagen, som är aktuella, har som affärsmodell att dra igång vindkraftsprojekt för att sälja dem vidare om något år.
I Norge är det utländska ägandet redan 61 procent. I Sverige är statliga kinesiska bolaget CGN är den största ägaren av vindkraft.
4. Man räknar med att det kostar 300 000 euro per MW att riva havsbaserade vindkraftverk. På Åland talas om 500 stycken a 12 MW. Kostnaden för rivningen kunde då bli 180 miljoner euro.
I vissa fall ägs vindkraftverk av dotterbolag, som kan gå i konkurs. Ett alternativ är att hemorten är i Kina. Vilka garantier finns för att någon har lagt undan 180 miljoner euro för att riva vindkraftverken? Annars betalar markägaren = landskapet. Något lantråd får ställa sig i talarstolen om 25 år och säga: ”Vi tänkte inte på det.”
5. Elpriset fluktuerar allt kraftigare och når oftast sina toppar då det är vindstilla och hamnar på minus då det blåser, vilket ger lönsamhetsproblem för vindkraftverken. För en vecka sedan var effekten på Åland 53 MW eller dubbla konsumtionen och priset var minus 2 euro/MW. Dagen efter var produktionen 3 MW och priset 39euro/MW. Medeltalet för produktionen var 0 e/MW. Vi borde få vänta till våren för att se hur Långnabbas första år i drift gick, innan vi måste ta ställning till ett samtycke.
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI
