Den grymma sanningen bakom Paf:s siffror
I tidningen fick vi läsa hur Paf har gjort en förlust på 4 miljoner på grund av “förlustgränsen” som infördes ifjol. Avsikten med förlustgränsen är att motarbeta spelberoendet.
Att Paf försöker med manipulering av statistik skapa sig en bild av att vara ett ansvarsfullt spelbolag är förståeligt, Paf är som vilket vinstdrivande bolag som helst, vars syfte är att generera så mycket pengar som möjligt till sin ägare. Med ett rykte som omoraliskt företag, som inte bryr sig om människor skulle det vara svårt.
Det att även tidningen i sin rapportering går med att “sminka grisen” är dock sorgligt. Med en liten kritisk titt i siffrorna och förståelse till beroendeproblematiken skulle det ha gått att ge en annan bild än den som Paf presenterade.
För det första , Paf har inte förlorat 4 miljoner, utan intäkterna har minskat med nämnda summa, vilket betyder att de fortfarande går mycket på plus. Värre är dock sättet som man har manipulerat statistiken så att man kan få den bild att “ansvarsfulla spelare” är de som genererar största delen av intäkterna och att “problemspelare” är en försvinnande liten grupp.
Den grymma sanningen är dock att hos spelbolag är det i snitt 2 procent av kunderna som genererar 80 procent av intäkterna. Majoriteten av dessa 2 procent är människor som har problem med sitt spelande eller redan har utvecklat ett beroende. Paf är inget undantag om vi tar en närmare titt på statistiken.
Att sätta “förlustgränsen” på 30 000 är ungefär samma sak som om man skulle försöka behandla alkoholism med “inköpsgräns” på 1 liter sprit om dagen. Med förlust på 30 000 är du redan spelberoende, och som vi vet går beroendet inte att behandla med förbud att fortsätta. Spelaren söker sig till andra spelbolag och Paf får nya kunder till “röda gruppen” från den orangea. Skall man sätta en gräns som tankeställare för en som löper risken att bli beroende, skall gränsen vara betydligt lägre.
Att ha den “gröna gruppen”, som signalerar att allt är under kontroll, bestående av de som förlorar upp till 8 000 per år är en bra bluff. För att förlora 8000 per år, med tanke på återbetalning i vinster, så spelar kunden med cirka 1000 € per vecka. Kan vi anta att om du spelar med en summa varje månad som är högre än medellön, har allt under kontroll?
Eftersom Paf vill vara transparent, förväntar jag mig en statistik där fördelningen består av två grupper, de som spelar med mindre än 1000 € per månad och de som spenderar mer än det. Först då får vi se hur Pafs inkomster är fördelad mellan spelare.
Spelbolagen berättar gärna hur mycket de arbetar mot spelberoende. Som ett öppet och ansvarsfullt spelbolag kunde Paf berätta hur mycket resurser de egentligen använder till förebyggande arbete samt vård av beroende. Inte i euro, utan som procent av omsättningen.
Spelberoende är en komplicerad och allvarlig sjukdom som förstör, inte bara den beroendes eget liv, utan även för de närmaste. Det går fort och mortaliteten i form av självmord är hög hos spelberoende. Och om man skulle vara seriös med hjälp, kunde man fråga råd från, inte “specialister” och läkare, utan av den enda specialist som finns, en beroende!
Summa summarum , spelbolagen bedriver en omoralisk affärsverksamhet som baserar sig på att förstöra livet hos de människor, som skulle behöva hjälp i att få kontroll över sin sjukdom.
Saken blir inte lättare av det att vi alla, journalister, tidningar, radion, tv, politiker och tjänstemän och så vidare alla får direkt eller indirekt del av den kakan som Paf delar ut. Ja, även jag har vid ett tillfälle blivit sponsrad med blodspengar från Paf.
Oberoende, hur mycket bra grejer det görs med pengar från Paf, kunde man för ärlighetens skull erkänna att pengarnas ursprung är minst sagt tvivelaktigt.
M, BEROENDE
Nya Åland har erbjudit Paf att bemöta insändaren.
