DELA

Den fysiska strukturen på Åland

Hur bygger och utvecklar vi Åland idag? Var finns det största trycket på mark? Är Åland tillräckligt attraktivt, för boende, besökare och näringsliv? Hur påverkas naturresurser och vatten av det vi gör på land? Bygger vi ett hållbart Åland? Och, varför kör vi egentligen alltmer bil?

Det är frågor som fysisk strukturutveckling tittar på. Detta är första delen i en artikelserie som bygger på ett omfattande underlagsmaterial med geografisk information. Kommande artiklar kommer att titta på bostäder och bebyggelse, trafik och teknisk försörjning, naturresurser och vatten; både nuläge och framtida utmaningar.

Materialet kommer att behandlas vidare genom bland annat olika möten och öppna diskussioner. Det finns även en digital kortversion på landskapsregeringens hemsida; via länken Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland.

Samhällsbyggandet är mer aktuellt än någonsin.

Hur vi bygger och bor påverkar allas vardagsliv; genom avstånd till dagis, skola och jobb, tillgång till fritidsaktiviteter och trevliga bostadsområden. Det påverkar även utvecklingen av Ålands ekonomi och näringsliv, välfärd, attraktivitet och arbetsplatser, och inte minst vår miljö- och klimatpåverkan. Det byggda samhället kan vara mer eller mindre anpassat för klimatförändringar, något som blivit extra tydligt under den varma, torra sommaren.

Den största delen av samhället är redan byggt .

En byggnads livslängd är ofta längre än en människas. Var vi väljer att bygga och fysiskt utveckla vårt samhälle kan ge effekter under lång tid framöver. De fysiska strukturerna – vårt samhällsbyggande – berör därför oss alla.

Antalet arbetsplatser i Jomala ökar kraftigt.

Det har under 2000-talet skett flera större förändringar inom det åländska näringslivet, såsom minskningen av arbetsplatser inom jord – och skogsbruk, och ökningen inom handel och hotell. En annan stor förändring är att antalet arbetsplatser i Jomala har mer än fördubblats. Detta påverkar markanvändningen, men också var arbetsplatserna finns. Antal arbetsplatser i centrumnära områden och kommuner växer överlag, medan de minskar i flertalet mer perifera kommuner och i skärgården.

Vi kör även bil som aldrig förr. Var arbetsplatserna finns i förhållande till var man bor påverkar pendlingen, som kontinuerligt ökar. Ökar gör även antalet fordon – främst personbilar. Varje dygn passerar det i medeltal 10 000 fordon eller mer vid rondellerna norr om stadskärnan.

Ett ö-samhälle som växer – men på bekostnad av vad?

Åland är ett levande samhälle som växer. På en ö med begränsade markresurser råder viss naturlig konkurrens om marken, med många olika typer av markanvändning i nära anslutning till varandra.

Närheten kan dock vara en utmaning: våra dricksvattenresurser och inre vikar är nära anslutna till olika typer av markanvändning vilket kan påverka vattenkvaliteten. En spridd bebyggelse med vägar och teknisk försörjning innebär att det knappt finns några större sammanhängande grönytor kvar, vilket i sin tur kan påverka den biologiska mångfalden.

Fler invånare ökar byggandet – men trycket på marken är ojämnt.

Ungefär 60 procent av den nytillkomna bostadsytan under 2000-talet har byggts i Mariehamn och Jomala. Om den här utvecklingen fortsätter, finns det då tillräcklig markyta att tillgå? Och vad kan det innebära för andra kommuner? Då befolkningsprognoserna pekar på en fortsatt tillväxt framöver – vilket också betyder ett ökat markbehov och byggande – är samhällsbyggandet i allra högsta grad viktigt att titta lite närmare på redan idag.

Nästa artikel kommer att titta närmare på bostäder; finns det en trendmässig utveckling som håller på att förändra det åländska bostadsbeståndet?

BYGG- OCH ENERGITEAMET
INFRASTRUKTURAVDELNINGEN
ÅLANDS LANDSKAPSREGERING