Det skall byggas stora vindkraftparker till havs, gärna både norr och söder om Åland. Guldpengarna glittrar vid horisonten och i ögonen på riskkapitalister och politiker. Och där man vädrar pengar försvinner vett och sans. Axel Oxenstjärna skrev : ”Om du visste min son med hur lite visdom världen styrs.” Den visdomen saknas fortfarande.

Jag har påpekat att landbaserad vindkraft medför allvarlig miljöförstörelse och ställt mig tvivlande till havsbaserad vindkraft.

Reportagen om havsbaserad vindkraft gör mig mycket betänksam. Påståendet att vindkraft är billigaste energislaget tar inte hänsyn till att man i snitt bara får ut en tredjedel av den installerade effekten. Att installera väderberoende elproduktion gör hela elsystemet instabilt.

Tänk er att Åland enbart får ström från vindkraften och Sverige- och Finlandskablarna är bortkopplade. När det är vindstilla är det strömlöst hur många vindsnurror det än står ute i havet. För att det inte skall bli mörkt måste det finnas en annan konstant elproduktion, som inte är beroende av vind eller också dyra och komplicerade lagringssystem för energi, som sedan kan bli el. Det här räknas aldrig med när man talar om vindkraftens kostnader. Hela Europas elsystem har blivit instabilt och elpriserna höga och varierande genom för stor andel vind- och solkraft.

Jag återkommer om kostnaderna längre fram.

Att bygga stora vindkraftparker i ett havsområde som vintertid kan bli istäckt är ett stort risktagande. Simon Hagemanns uttalande vid hearingen visar att han inte har en aning om vad havsis är när han säger att en isbrytare kan ”krossa större isflak”. Han känner tydligen inte till begreppen isskruvning, isskjutning och packisvallar. Det har mätts packis, som går 18 meter under ytan. Bottenfasta fyrar har välts och flyttats vid isskruvning. Inget en isbrytare kan förhindra, dessutom är deras uppgift att assistera handelsfartyg och inte att ligga stand-by vid vindkraftverk. Flytande vindkraftverk i dessa vatten skall man inte ens drömma om.

Vindkraftverk och speciellt havsbaserade är ett stort miljöhot. Rotorbladen eroderas och släpper ifrån sig plastpartiklar. Ägarna och vindkraftsförespråkarna försöker tona ner detta och påstår att det är mycket små mängder medan bland annat norska undersökningar indikerar att ett normalstort kraftverk under en livstid på 15 år släpper ut 10 procent av vingarnas vikt eller 6 ton. Detta försvinner rakt ner i havet. Studerar man bilder av skadade blad är det uppenbart att det är stora skador och mycket plast som försvunnit. Också om det bara är fråga om 1 procent som slits bort, blir det ändå 600 kilo eller 40 kilo per år. Skall det byggas 1000 kraftverk blir det 40 ton per år, i värsta fall 400 ton. Plasten innehåller dessutom små mängder bisfenol A, som klassas som ett hormonstörande och giftigt ämne. Detta hamnar också i havet. Man har inte heller idag någon bra teknik för att ta hand om utslitna rotorblad, vilka klassas som farligt avfall.

Solceller har just blivit aktuellt läser jag. En bra uppfinning, jag har själv solceller på min sommarstuga men de ger inget på natten och väldigt lite när det är mulet, så därför måste jag ha batterier för att lagra elen. En bra solcell ger strax över 200 watt per kvadratmeter men bara under bästa vinkeln. I snitt kan det bli 150 watt. En anläggning med 1kW effekt kräver 6,6 kvadratmeter och ger cirka 950 kWh per år. Alltså behövs enorma ytor för att få lite ström när solen råkar skina. På hustak går det bra men vill vi ha dem i naturen?

Vind- och solkraft är väderberoende och skapar ingen säker elproduktion. När det blåser mycket får man överskott el. Antingen måste ett antal vindsnurror stoppas eller också föreslås produktion av vätgas, som sedan skulle kunna användas för att generera el när det inte blåser. Då har man förlorat 70 procent av den ursprungliga energin och fått en dyr kostnad för back-up anläggningarna. En variant som anges, är att utnyttja elbilars batterier som buffert! Hur skall det fungera? Om det är vindstilla under natten är då elbilens batteri tomt när ägaren skall till jobbet på morgonen?

Vätgasproduktion för ny industri som kolfri stålproduktion måste vara kontinuerlig, stålverken kan inte stoppa om det inte blåser. Samhället och industrin är beroende av kontinuerlig och förutsebar elleverans. Att producera vätgas ute till havs för att sedan exportera den för användning annanstans är, förutom ett enormt slöseri med energi, mycket komplicerat och dyrt. Gasen skall kylas till -253 grader, lastas till havs och köras iväg med specialfartyg.

I Tyskland har man funnit att vindkraften är ett allvarligt hot mot hela insektsbeståndet. På ett år krossas cirka 1200 ton insekter av rotorbladen enbart i Tyskland, det blir ungefär 1200 miljarder insekter. Alla kryp, som fastnar på bladen, minskar också verkningsgraden med upp till 50 procent om bladen inte rengörs. Det är sådana mängder att forskarna anser det vara ett allvarligt hot mot insektsbeståndet. Insekter är livsviktiga för vår livsmedelsproduktion och balansen i naturen.

Vindkraften påstås vara mycket billigare än kärnkraft. I Piteå kommun i Sverige håller man på att bygga Europas största vindkraftpark, Markbygden. Etapp ett är tydligen klar och omfattar drygt 300 vindkraftverk. Etapp två skall få 440 kraftverk och trean ungefär lika många. Total installerad effekt skall bli cirka 3700 MW (megawatt = 1000 kW). Låter mycket men beräknad elproduktion på 12 TWh (terawatt timmar) motsvarar ett kraftverk på 1500 MW, bara 40 procent av installerad effekt.

Kostnaden är beräknad till cirka 60 miljarder kronor, ungefär 6 miljarder euro. Jämför kärnkraftverket Olkiluoto 3, som är på 1600 MW och slutnotan 8,5 miljarder euro. Olkiluoto får en livslängd på över 40 år medan vinkraften har ungefär halva levnadstiden. Detta svindyra kärnkraftverk blir alltså betydligt billigare än vindkraftparken räknat per producerad el.

Markbygden upptar en yta på 450 kvadratkilometer (kvadratkilometer)! Googla på Svevind markbygden. Är det så vildmarkerna i Norden ska se ut?

Skrämmande. Ett kärnkraftverk kräver några hektar. Det framtida elbehovet i Sverige beräknas kräva upp till tio Markbygden, 4500 kvadratmeter natur skall alltså förstöras. Är det vettigt och miljövänligt? Om man får tro de siffror som anges för svenska solcellsanläggningar ger solceller nästan dubbelt så mycket el/kvadratmeter på årsbasis trots att de genomsnittligt bara producerar under knappt 1000 timmar. Detta innebär förstås också ett stort behov av back-up när solen inte lyser.

Enligt US department of energy krävs det 11 gånger så mycket naturresurser för att bygga vindkraft som att bygga kärnkraft och 37 gånger mer än för de nya små reaktorerna (SMR). Kostnaderna för havsbaserad vindkraft beräknas vara dubbelt så hög som för landbaserad.

JAN GRÖNSTRAND

Mer läsning

ÅU laddar om efter premiärförlusten

Storövning kring olycka i Eckerö

Elokapina demonstrerade mot skattelättnader på flygplatsen i Åbo