DELA

Den åländska valundersökningen

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt! Jag har ändå fått en hel del frågor om studiens upplägg och därför vill jag klargöra några saker innan diskussionen åter tar fart.

Studien genomfördes bland ett slumpmässigt urval av finlandssvenskar, ungefär 400 ålänningar deltog i undersökningen som genomfördes helt online. Svarspersoner med hemkommun på Åland fick besvara ett antal särskilt utvalda frågor rörande lagtingsvalet på Åland.

De åländska svarspersonerna motsvarade mycket väl den åländska befolkningens sociala struktur förutom gällande utbildningsnivå där det fanns en stor överrepresentation av högutbildade (mycket vanligt i den här typen av undersökningar). Svaren viktades därför i efterhand.

Resultaten innehåller en mängd olika analyser om bland annat vem som inte röstade, varför vissa inte röstade, hur ålänningarna ser på självstyret, vilket partis väljare som var mest nöjda med valresultatet, partival kategoriserat för olika sociala grupper, ideologisk placering för olika sociala grupper, ideologisk placering på basen av partisympatisörernas ideologiska placering och så vidare.

Den ideologiska placeringen kartlades genom att svarspersonerna fick bevara tio olika påståenden, fyra påståenden för vänster-höger och sex påståenden för GAL-TAN. Påståendena var identiska med de som ställts i nationella valundersökningar. Överlag följde upplägget för hela studien ett liknande upplägg som den nationella riksdagsvalsundersökningen som leds av min handledare, professor Kimmo Grönlund.

Varje enskilt ideologiskt påstående kunde ge ett värde mellan 1–4, där 1 var mest vänster eller GAL och 4 var mest höger eller TAN. Utifrån det här räknades ett ideologiskt medelvärde ut för respektive svarsperson. Genom att sedan ta medelvärdet av samtliga som i undersökningen sade sig ha röstat på ett specifikt parti i lagtingsvalet 2019 har vi räknat ut var den generella väljaren befinner sig ideologiskt för respektive parti. Vi analyserade även hur svarspersonerna placerade sig generellt ideologiskt för kön, utbildningsnivå, boendeort och ålder.

Kom ihåg att det är generella resultat, den enskilda väljaren kan alltid känna sig obekväm med placeringen. Överlag är resultaten mer säkra för de större partierna och mycket osäkra för de allra minsta.

En majoritet, 54 procent, sade att kandidaten är viktigare än partiet vid röstning. De tydliga ideologiska skillnader som ändå har identifierats i ett så utpräglat personcentrerat valsystem som det åländska indikerar ändå att det finns en ideologisk dimension i den åländska politiken. Det är värt att påminna om att GAL-TAN är en mycket omdebatterad skala, min uppfattning är ändå att den säger något om de åsiktsströmmar som finns i vår tid och därför är värd att studera.

Man kan även fråga sig om det är motiverat att applicera internationella ideologiska teorier på Åland? Professor Dag Anckar har bland annat skrivit att självstyrelsen gör Åland unikt men samtidigt är Åland i allra högsta grad ett nordiskt välfärdssamhälle vilket öppnar för jämförelser.

Till sist vill jag säga att publikationen i Barometerns forskningsrapport är populärvetenskaplig och mycket förenklad. Den som vill ha mer ingående teoretisk, kontextuell, metodologisk och statistisk analys ska med fördel vända sig till avhandlingen som finns att läsa bland annat på stadsbiblioteket och lagtingsbiblioteket. God debatt!

RASMUS LINDQVIST

STATSVETARE