De minimis hotar tusentals jobb
Om ett lagförslag, som i dagarna ges till riksdagen går igenom, kan potentiellt tusentals arbetsplatser på landsbygden vara hotade.
Arbets- och näringsministeriet har berett ändringar i lagen om offentlig arbetskraftsservice. Ändringarna skulle innebära att arbetsgivare som idkar näringsverksamhet i framtiden skulle erhålla lönesubvention som så kallat de minimis-stöd. Stöd av denna typ kan maximalt beviljas till ett belopp av 200.000 euro under tre år.
Ur organisationernas synvinkel är detta problematiskt av många orsaker. Vem kommer att avgöra ifall organisationen bedriver näringsverksamhet?
Ministeriet har utgått från att de tjänstemän vid TE-centralerna som behandlar stödet samtidigt skulle ta ställning till om en organisation är allmännyttig eller bedriver näringsverksamhet. Vissa organisationer erbjuder allmännyttiga tjänster, men utan att sträva efter vinst. Hur tolkas sådan verksamhet? Gränsdragningarna är svåra.
Organisationer har en viktig sysselsättande och serviceskapande roll på landsbygden, som lagändringen inte får äventyra.
Lagändringarna motiveras med att offentliga stöd inte får snedvrida konkurrensen. Det finns dock områden i Finland där de offentliga tjänsterna dras in och förutsättningar för företagsmässig serviceproduktion saknas. EU:s konkurrensregler är uppbyggda med tanke på tätorter och städer där marknaden fungerar. Organisationer har även en viktig roll genom att erbjuda arbete åt svårsysselsatta personer.
Finlands Svenska Ungdomsförbunds höstmöte hoppas att riksdagen i denna fråga är beredd att beakta organisationernas synpunkter.
Sebastian Gripenberg
förbundsordförande
