Därför byggs Pommerndockan!
Genom årtiondena har museifartyget Pommern utsatts för mångahanda hot. På 1960-talet skulle hon byggas om till sjömansskola. På 1980-talet blev hon nästan nerseglad av Baltic Star. Hon klarade sig med några meter tillgodo. På 2010-talet är det några nymornade tyckare som absolut vill ha henne fortsatt liggande vid kaj.
På 1990-talet blev det på allvar diskussioner om hennes långsiktiga bevarande. Det resulterade i att staden år 2004 beställde en utredning om följderna av läckage i skrovet av ingenjörsfirman ASCE Ab Ltd. Utredningen presenterades av Tage Lindfors och Claes Ekström. De konstaterade att läckage kan uppstå bl.a ”genom de i allt sämre kondition varande nitfogarna eller genom påkörning av ett annat fartyg.” De noterade att Pommerns innanmäte ”är indelat i tre delvis vattentäta sektioner”, en kort förpik, en kort akterpik och ett mycket stort öppet lastrum.
Utredningen visar att Pommern vid läckage i lastrummet ”har inget jämviktsläge, fartyget kantrar när drygt 700 m3 vatten flödat in. … Fartyget börjar kränga så snart GM blir negativt, uppskattningsvis efter att 25 m3 vatten flödat in.” Utredarnas graf visar att vid ett inflöde på 250 m3 kränger fartyget 20 grader, vid 500 m3 30 grader och vid 700 m3 välter hon.
Utredningarna om räddandet av Pommern för framtiden fortsatte.
Stadens tillsatte år 2008 ”Kommittén för Pommerns framtida bevarande” med sjökapten Hans Karlsson som ordförande. Bland medlemmarna återfanns Hanna Hagmark-Cooper, Allan Palmer och Claes Ekström. En ingående tekniskt utredning utfördes av Claes Ekström och var klar 12.2.2009. I denna skriver Claes bl.a: ”Sett i ett tidsperspektiv om 100 år, kommer man obestridligen någon gång till en tidpunkt då Pommern inte längre kan betraktas ligga säkert flytande vid kaj och ännu mindre säkert kan bogseras till annan ort för torrsättning. När denna tidpunkt närmar sig bör man ha klart för sig vilka åtgärder som behöver vidtas samt att ekonomiska resurser då finns för dess åtgärder. Denna tidpunkt bör sättas så tidigt som möjligt för undvikande av möjlig olycka samt ekonomiska medel bör därtill planeras redan idag. … För permanent torrsättning rekommenderas torrdock…”.
Kommittén gav sin slutrapport 29.10.2009 och föreslog bland tre alternativ ”att Pommern skulle torrsättas i anpassad docka vid nuvarande kajplats.” De bortvalda alternativen var ”Pommern flytande vid nuvarande plats” och ”Pommern permanent torrsatt i Algot Varvs torrdocka.” Motiven var starka mot dessa två bortvalda alternativ. Kommittén sammanfattade: ”Kommittén omfattar enhälligt alternativ – Docka vid nuvarande plats -, med tanke på fartygets långvariga bevarande och säkerhet. En egen docka för Pommern kan vara aktuell om ca 10 år i samband med att fartyget behöver dockas igen. Bogsering till annan plats innebär stor påfrestning på både rigg och skrov och utgör en oförsvarlig risktagning.” År 2019 har 10 år gått sedan detta konstaterande.
Ett år senare, år 2010, beslöt stadsfullmäktige enhälligt att godkänna det alternativ som kommittén föreslog. Sökande efter finansiering inleddes där diskussionerna med landskapsregeringen var viktigast.
I mars 2015 var det så dags att inleda förverkligandet av att långsiktigt säkerställa fartyget. Staden tillsatte en kommitté för att ta fram skissritningar, kostnadsberäkningar, projektorganisation, finansiering och tidsplan för projektet. Vi är nu framme vid upphandling av dockan. Om en månad vet vi vad priset blir, då vet vi om projektet kan hållas inom budgeterade 6,6 miljoner euro.
De alternativ som nu framförs i debatten har noga utvärderats under de 10 år som Pommerndockan varit under planering. En hel del har beaktats i planeringen och annat har befunnits inte användbart av kostnads- eller säkerhetsskäl.
Vem tar ansvaret om Pommern imorgon eller om 8 år springer läck och sjunker? Nå, inte är det de debattörer som nu så sent vaknat. Det är nog stadens och landskapets politiska ledningar som får stå med skammen för att man inte var tillräckligt förutseende med att skydda fartyget mot de risker som hon fortlöpande är utsatt för.
Roger Jansson
Dockkommitténs
ordförande
