DELA

Därför bör energibolagen vara på kraftverkstomten

Efter årsskiftet finns bara ett energibolag som ägs av Mariehamns stad. Det heter Mariehamns Energi Ab och ser till att drygt 10 000 abonnenter får tillgång till elektricitet och att nästan 1 000 fastigheter (många fler hushåll) förses med värme genom fjärrvärmesystemet

Styrelsen för bolaget som består av undertecknad ordförande samt medlemmarna Annelie Karlberg, Roger Eriksson, Sara Kemetter och Rolf Granlund har uttryckt önskemål att Mariehamns Energis samtliga avdelningar ska placeras på den så kallade kraftverkstomten i Västerhamn. Detta har skett efter gedigen beredning, kalkyler och djupgående analys av olika till buds stående alternativ med målet att skapa en trygg och funktionell arbetsplats för bolagets personal vilket är förutsättningen för att leverera säker energi till våra kunder.

Stadsstyrelsen som ansvarar för ägarfrågor har i repriser behandlat ärendet och konstaterat att förslaget ryms innanför det ägardirektiv som stadens bolag har att förhålla sig till. Energistyrelsen avser därför att inom den närmaste framtiden slå fast hur denna flytt och vidhängande renovering (lokalerna är orörda sedan cirka trettio år tillbaka) ska ske i praktiken och vilka investeringar det kan bli fråga om.

Skälet till att vi anser att kraftverkstomten i dagsläget är optimal för såväl elnätet som fjärrvärmen är flera. Där finns hjärtat i fjärrvärmen i form av det stora vattenmagasinet och samtliga centrala rördragningar.

Där finns också de stora oljepannor som krävs för att hålla fjärrvärmenätet varmt när bioenergin inte räcker till, i praktiken när temperaturen sjunker under tre grader. Dessutom består området av oljetankar som krävs för den dagliga driften och där finns hela Ålands beredskapslager av olja i händelse av kris. För att fylla dessa tankar är närheten till kajplats omistlig då det är betydligt mer miljömässigt att transportera olja på fartyg än med hjälp av tankbilar som ska köras genom staden.

Det vore mot denna bakgrund en kapitalförstöring av stora mått att flytta dessa anläggningar som förser Mariehamn med omnejd med hållbar värme från flis, något som i sig på ett dramatiskt sätt har minskat användandet av fossila bränslen i staden. För att utrrycka det bildligt har fjärrvärmen ersatt 1 000 oljepannor med vidhängande -tankar. Till detta ska också läggas dilemmat att överhuvudtaget hitta en alternativ plats för ett kraftverk i Mariehamn eller dess omnejd.

Området inrymmer även landskapsägda Kraftnät Ålands ställverk (elcentral) fram till år 2052. Att flytta ett sådant innebär med säkerhet merkostnader i mångmiljonklassen vilket landskapets eller Mariehamns energis elkunder knappast är beredda att betala.

Personalen vid Mariehamns Elnät Ab som hittills varit inhyrd i tekniska verkens lokaler ska därför få nya arbetsplatser på kraftverksområdet då detta är ekonomiskt fördelaktigt för bolaget och dess kunder, till övervägande del skattebetalare i Mariehamn. Det är rätt självklart förmånligare att använda egna lokaler än att hyra andras.

Man ska här minnas att Mariehamns Energi Ab verkar helt utan skattemedel och på en när det gäller elinköpen konkurrensutsatt marknad. Därför är det av vikt för alla våra kunder att bolaget sköts så rationellt och ekonomiskt förnuftigt som möjligt. Därför är det klokare att hålla hela bolaget och dess personal på samma tomt än att finnas utspridd på olika platser i staden och i Jomala, vilket är läget i dag.

När det gäller Högskolan på Åland och dess vision att bygga en ny skola på den förhållandevis lilla och säkerhetsmässigt skyddsklassade kraftverkstomten är jag den första att applådera visioner. Energibolagens ledning har den 30 oktober i ett möte med högskolans rektor bekantat sig med planerna och ser självklart positivt på högskolans ambitioner att växa.

Högskolan borde i högre grad än i dag vara en intellektuell hjärtstock för både Mariehamn och Åland och jag hoppas verkligen att den pågående bolagiseringen utgör en nystart för högskolan och dess personal, Åland behöver såväl inflyttning som utbildningsmöjligheter och Mariehamns Energi behöver personal som ser framtiden med nya ögon.

Ändå måste det sägas, det vore inte ekonomiskt försvarbart eller förnuftigt att i dagens läge begränsa Mariehamns Energis verksamhetsförutsättningar med hänvisning till en dröm som kräver tiotals miljoner euro att förverkliga. Jag är dessutom väldigt övertygad att landskapets finanser i dagens läge inte tål storsatsningar av den magnituden.

Mariehamns Energi befinner sig i dag i framkant när det gäller hållbara energilösningar. Elnätet är modernt och har tack vare bolagiseringen genomgått en omfattande upprustning utan att elkunderna belastats med alltför höga kostnader. Det har dessutom rönt stor uppmärksamhet från branschens jättar när det gäller exempelvis hanteringen av mätdata kopplat till de administrativa systemen. Elnät är också en aktiv deltagare i satsningen på förnyelsebara energikällor inom ramen för Flexens Ab.

Fjärrvärmesystemet är modernt och drivs huvudsakligen av förnyelsebar energi från flispannor vilka nyligen försetts med rökgaskondensering som i sig beräknas ge 6 800 MWh per år i ökad energieffekt och också släppa ut mindre avgaser. Fjärrvärmen är den i särklass miljövänligaste uppvärmningsformen som finns tillgänglig i större volymer i dag.

I Mariehamns Energis uppdrag, som jag ser det, ingår att förse våra kunder med säker energi till ett pris som är konkurrenskraftigt och absolut inte skattefinansierat. Det vore också fel ur kundernas synvinkel att energibolaget används som kassako i form av hyresgäst i exempelvis tekniska verken, vilka inte är optimala för bolagets skötsel.

För att skapa det bästa möjliga energibolaget – vilket alla medborgare i Mariehamn med omnejd vinner på – är det extremt viktigt att bygga upp administrativa rutiner, sociala utrymmen, lager- och verkstadsutrymmen så rationellt som någonsin är möjligt och det kan vi bäst göra genom att koncentrera verksamheten till den nuvarande kraftverkstomten.

STYRELSERNA FÖR MARIEHAMNS ELNÄT AB OCH MARIEHAMNS ENERGI AB

JÖRGEN PETTERSSON
ORDFÖRANDE