Dags för miljövänligare lantbruksvisioner
”Vi grejar inte Östersjön med mindre än att vi ställer om jordbruket”, har den svenske professorn och forskaren Artur Granstedt sagt. Jordbruket står för ungefär hälften av alla kväveutsläpp till Östersjön. Också Åland måste ta sitt ansvar för att minska läckaget av näringsämnen till vårt gemensamma hav.
Då är satsningen på stora mjölkgårdar som köper in spannmål och kraftfoder utifrån ingen bra idè. På sådana gårdar produceras mera gödsel än vad man har användning för och gödseln blir ett problem, istället för en resurs för gården.
Läckaget av gödsel till våra vattendrag är ett stort problem men inte det enda. Kväve som inte läcker ut i vattnet ombildas från kväveoxid till en växthusgas som är 3 ggr starkare än koldioxid!
Större antal kor betyder också att vi kommer att få ett stort antal kalvar och ungdjur på Åland. Vi äter redan 40% mer protein än nödvändigt i vår del av världen!
Ett kretsloppsbaserat ekologiskt jordbruk där även spannmålet till djuren odlas på gården och där djurantalet är i proportion till den odlade åkerarealen har genom forskning, ( BERAS-projektet) visat sig vara hållbart både miljö- och ekonomimässigt.
Bara för att maten är närproducerad får vi inte blunda och strunta i vilka konsekvenser för miljön framtagningen av den kan ha haft.
Åland har i nuläget drygt 20% ekologisk åkerareal, något vi kan vara stolta över. Men om kväve- och fosforläckaget från det åländska jordbruket ändå ökar på grund av flera nya stora konventionella mjölkbesättningar väger det ändå lätt. Ett mera ekologiskt hållbarhetstänk för jordbruket är ett måste om Östersjön skall leva!
Ekologiska odlarna
