Dags för global ekocidlagstiftning
Förlusten av biologisk mångfald fortsätter i en rasande takt. Upp till 70 procent av de vilda ryggradsdjuren har försvunnit på några decennier enligt WWF:s Living Planet Report. Ekosystem skövlas med marken, undervattensmiljöer rensas slätt och tusentals ton koldioxid släpps ut i atmosfären. Majoriteten av denna förstörelse sker helt lagligt.
Det sker ett uppvaknande. I takt med aktiva folkrörelser och en stärkt medvetenhet om miljörisker ökar trycket på politisk handlingskraft. Det är i det skenet aktörer som Greta Thunberg, Påven Franciskus och Emmanuel Macron visar sitt stöd för en stark lagstiftning på global nivå som kriminaliserar storskalig miljöförstörelse: en internationell ekocidlagstiftning.
Ekocid kan översättas till “miljömord”. Ordet användes av Olof Palme på den första internationella miljökonferensen 1972. Redan då fanns förslag om att komplettera det starkaste juridiska ramverk som finns globalt, Romstadgan i den Internationella Brottsmålsdomstolen (ICC), med ett femte tillägg om ekocid. Förslaget ströks i sista stund.
Romstadgans syfte är att upprätthålla freden och reglerar de grövsta internationella brotten. Vi menar att storskalig miljöförstörelse hör till ett av dem.
Det blir allt mer uppenbart hur sammanlänkade och beroende vi är av friska ekosystem. En ekocidlagstiftning skulle kriminalisera det som många redan betraktar som djupt omoraliskt och brottsligt. Olika fall skulle kunna dras inför den internationella brottmålsdomstolen och ansvariga skulle dömas till fängelse. Bevisbördan skulle vändas: inför ett beslut skulle företagsledare eller politiker behöva garantera att deras beslut inte riskerar att leda till en storskalig miljöförstörelse. Framför allt skulle det styra om globala investeringar: Vem vill göra investeringar i potentiellt brottsliga verksamheter?
Även i Norden rör det på sig. I Sveriges riksdag skrevs en gemensam motion mellan ledamöter för Miljöpartiet och Socialdemokraterna om att komplettera Romstadgan med ekocid. Från Finland har både president Tarja Halonen och nuvarande utrikesminister Pekka Haavisto uttryckt stöd för ekocidlagstiftning. Nu finns i Nordiska Rådet ett förslag om att också de nordiska länderna ska verka för en ekocidlagstiftning. Hösten 2022 är det 50 år sedan Stockholmskonferensen ägde rum, FN:s första konferens om människans miljö. En ny konferens, Stockholm +50 ska hållas nästa år. Det är ett perfekt tillfälle för Norden att höja sin röst för en internationell lag som skyddar planeten för våra efterkommande.
REBECKA LE MOINE
LEDAMOT AV SVERIGES RIKSDAG (MILJÖPARTIET DE GRÖNA)
SIMON HOLMSTRÖM
LEDAMOT AV ÅLANDS LAGTING (HÅLLBART INITIATIV)
OUTI ALANKO-KAHILUOTO
LEDAMOT AV FINLANDS RIKSDAG (DE GRÖNA)
HELI JÄRVINEN
LEDAMOT AV FINLANDS RIKSDAG (DE GRÖNA)
