Dags för ett helhetsgrepp för säl och skarv i Östersjön
Sälen har en självklar plats i åländska, finska och svenska vatten. Efter att för några decennier sedan ha varit på väg att försvinna är den nu livskraftig. I finska vatten beräknar man att det finns 30 000 individer och i svenska 50 000. Många av dessa finns i den åländska skärgården. Sälens snabba utbredning får negativa konsekvenser för Östersjöns fiskbestånd och fiskerinäring. Samma problem ser vi med skarven, som äter upp till ett halvt kilo fisk per dag. Detta får av lätt insedda skäl negativa konsekvenser för fiskbestånden.
Det är därför glädjande att en majoritet i Europaparlamentet förra veckan ställde sig bakom vårt förslag om att använda EU-medel, inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden, till skyddsjakt på arter som kan skada fiskbestånden. Säl och skarv hör till sådana arter. Det är en bra början men inte tillräckligt.
Trots de omfattande problem som sälen och skarven innebär är det i dag svårt att jaga. Jaktmöjligheterna för sälen är begränsade. Samma sak gäller för skarven, som till viss del är skyddad av fågeldirektivet, från 1979. Antalet skarvar har ökat dramatiskt sedan dess och lagstiftningen behöver anpassas till dagens förhållanden. Det är inte rimligt att arten är lika skyddad som när populationen var betydligt mer ömtålig. Det är därför dags att EU genomför en översyn av fågeldirektivet.
Det finns därtill flera saker som behöver göras, även om Åland hittills har varit betydligt bättre än omkringliggande regioner. EU-direktiven i sin nuvarande utformning tillåter faktiskt mer jakt än vad som i dagsläget beviljas. Vi behöver genomföra en rad åtgärder för att underlätta jakt på säl och skarv:
– För det första behöver Finland också tillåta skyddsjakt på skarv
– För det andra behöver licensjakt på såväl säl som skarv tillåtas i högre utsträckning i hela Östersjön. Att tillåta skyddsjakt är inte alltid tillräckligt.
– För det tredje så behöver incitamenten att jaga framförallt säl bli bättre. För även om man får pengar för att skjuta säl är det fortfarande så att EU-lagstiftning förbjuder handel med sälprodukter, såsom kött och skinn. På Åland blir dessa problem synnerligen märkbara då kvoten sällan ens är nära att uppnås.
Både sälen och skarven har en självklar plats i åländska, finska och svenska vatten. Men deras utbredning får inte ske på fiskbeståndens och fiskarnas bekostnad. Förra veckans beslut i Europaparlamentet är en bit på vägen. Men det är långt ifrån tillräckligt. Vi måste få till utökad jakt på säl och skarv. Det har våra fiskbestånd och våra kustsamhällen allt att tjäna på.
CHRISTOFER FJELLNER
EUROPAPARLAMENTARIKER (MODERATERNA I SVERIGE)
ANTON NILSSON
KANDIDAT I EU-VALET
