Dags att avskaffa det socialpolitiska hyckleriet
Det är bara att buga för Anders Wiklöfs välvilja att rädda den ideella föreningen Matbanken.
Utan kommerserådets donation på 25 000 euro hade Matbanken bokstavligen dukat under.
Samtidigt är det här en generande och sorgsam historia för socialminister Wille Valve (MSÅ) och hela Ålands regering. Vad lär vi oss då?
Jo, att det finns politiker som pratar sig varma för i socialpolitiska frågor men blundar för de verkliga sakproblemen. Dessutom lär vi oss att uppenbart korkade politiska beslut omedelbart bör rättas, även om det tär på prestigen.
Jag går till val på att bekämpa det socialpolitiska hyckleriet och anser att alla människor, oavsett förmåga, har rätt till ett drägligt liv. I den processen ingår att alla ges en ärlig chans att bidra till vårt samhälle.
Ingen ska vara förpassad till att leva på pension, bidrag eller allmosor. Personer i arbetsför ålder med funktionsvariation som med små steg vill komma in på arbetsmarknaden ska inte straffas med att inkomsten från att prova på ett arbete minskar pensionen. Bibehållen ekonomisk grundtrygghet på vägen in i arbetslivet är en förutsättning för att kunna och våga ta steget.
Målsättningen ska vara att på sikt minska antalet pensions- och bidragstagare i arbetsför ålder. Alla är en resurs och måste också känna sig som en sådan. Här krävs en rejäl uppryckning inom den offentliga sektorn i allmänhet och arbetskraftsmyndigheten i synnerhet.
I dag är det organisationer som till stor del sköter integreringen av personer som av olika anledningar har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det här visar tredje sektorns stora betydelse för vår välfärd, men får för den skull inte användas som en politisk förevändning att slippa ta ansvar.
Mot den bakgrunden är det illavarslande att Ålands regering meddelat att stödet för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst successivt försvinner, utan att först klargöra hur verksamheten ska tryggas. Att bara lämpa över det ekonomiska ansvaret på kommunerna utan att först i detalj rådgöra om hur det ska gå till är inte ansvarsfull politik. Att skapa fungerande sysselsättning för envar är ett generellt samhällsansvar.
Det krävs en övergripande plan för hur sysselsättningsåtgärder ska samordnas, vem som gör vad och hur verksamheten bekostas. Offentliga verksamheter måste i högre utsträckning öppna dörrarna för olika typer av integrerat arbete. Även företagen kan bli bättre på att se alla som en resurs och ska givetvis, åtminstone inledningsvis, få stöd för detta.
Jag går också till val på att inte vara politiskt korrekt (PK). Att blunda för verkligheten, hymla och inte benämna problem och företeelser för vad de är faller inte för mig. Förljugen och tillrättalagd politik avslöjas alltid i slutändan och är kontraproduktivt. Politik ska bygga på uppriktighet och transparens.
Jag vill avskaffa tiggeriet eftersom flera källor visar att det är organiserat och att vår välfärd systematiskt utnyttjas av människor som inte ens bor här. Kontrollsystemen måste skärpas. Till den delen välfärdsinvandrare är involverade i brott ska de utvisas om de är straffmyndiga. Meningen med den fria rörligheten inom EU var och är inte att exportera kriminalitet.
Jag kommer i min valrörelse att tala klarspråk, det vill säga som det är. Detta för att göra en klar skillnad från det politiskt korrekta mantrat som framförallt vänstern och dess medier tillåtit vara förhärskande under det senaste decenniet.
Min framtid är lyhörd, medmänsklig, uppriktig och kreativ.
OVE ANDERSSON (ÅF)
Kandidat i lagtings- och kommunalvalet
