Bryggmans arv är unikt
Med anledning av Sara Karlssons insändare om Bio Savoys restaurering (Nya Åland 19.10.)önskar jag framföra mina synpunkter, som i den hetsiga debatten inte förmått överstiga nyhetströskeln.
Först och främst vill jag ge en eloge till Patrik Landell som tagit an den jättestora utmaningen att restaurera funkisbiografen och sätta igång bioverksamheten till mariehamnarnas stora glädje. Att staden nu har en fungerande modern biograf är utan tvivel värdefullt, men det ekonomiska stöd som samhället är berett att bistå med är de facto inte för verksamheten utan för restaureringen. Ett bidrag om sammanlagt 200 000 euro talar för den vilja staden och landskapet visat för bevarandet av den unika kulturbyggnaden.
I sin insändare medger Sara Karlsson att biostolarna blev fel, färgsättningen av salongen är fel, men -”vem bryr sig?”
Erik Bryggman, arkitekten som planerade biografbyggnaden 1939, hör till de nordiska pionjärer i modern arkitektur, som har vunnit även internationellt erkännande. Erik och Carin Bryggmans byggda arkitekturarv värnas nuförtiden av Bryggmaninstitutet, som har sitt säte i Åbo. Vid sidan av arkitekt Lars Soncks byggnader i Mariehamn är Bryggmans biograf och lågstadiebyggnad ur nordiskt perspektiv de mest betydande arkitekturminnesmärken i staden. Bryggman och hans dotter Carin, som var en inredningsarkitekt, är i synnerhet kända för sina förfinade interiörer där varenda en detalj är noggrant ritad och dokumenterad.
Det är inte lätt att införa ändringar i en sådan byggnad utan att rubba den stilrena interiören. I fråga om Bio Savoy var det nödvändigt att införa ny teknik i byggnaden och ändra sittraderna i biografsalen för att möta kraven från en modern biopublik. Dessa ändringar har man lyckats genomföra med bra resultat i samråd med museibyrån och stadsarkitektkontoret. När det gäller stolarna och färgsättningen i biografsalen, byggnadens viktigaste utrymme, är min bestämda åsikt att en lösning som skulle ha fungerat bra både funktionellt och stilmässigt varit helt möjlig, men de av arkitekterna föreslagna stolarna skulle ha kostat något mera. Prisskillnaden på de nya stolarna skulle ändå gott och väl ha täckts av bidraget. Något krav på att bevara de gamla biostolarna i salen har inte funnits.
K-märkningen av biografsalen skedde på fastighetsägarens anhållan och planen utarbetades med hans samtycke. Som kompensation för de ekonomiska ansträngningar som en K-märkning och restaurering av byggnaden medför har tomten tilldelats en extra byggrätt för ett bostadshus på 1.200 kvadratmeter vid Ålandsvägen. Den K-märkta byggnaden får dessutom enligt planändringen utvidgas österut med en mindre biografsal samt med en takterrass och restaurang på biografbyggnadens tak.
Även om den ursprungliga stilen i biografsalongen till en del gått förlorad är det glädjande att se hur gatufasaden håller på att återfå sin forna glans . I enlighet med en tidigare överenskommelse med fastighetsägaren kommer staden för sin del besluta om den sista delen av restaureringsbidraget när restaureringen är genomförd i sin helhet.
Mariehamn 26.10.2011
Sirkka Wegelius
Stadsarkitekt
