DELA

Brutna löften fördjupar klyftan inom äldreomsorgen

Vikarierande närvårdaren Calle Bomansson ger i våra tidningar sin bild av situationen inom stadens hemtjänst. Bilden är trovärdig och uppriktig. Dessutom skriver Calle Bomansson på ett inkännande och empatiskt sätt om sitt arbete som övertygar.

Samtidigt är det en nedslående läsning som klart avslöjar att äldreomsorgen rustats ner under en längre tid. Som ordförande för socialnämnden under den förra mandatperioden bär jag ett ansvar för att hemtjänstens indelning in distrikt togs bort. Något jag trodde att personalen var med på då beslutet togs men som jag senare bittert fått erfara att inte var fallet.

I samma tidningar annonserar staden efter personal till äldreomsorgen. Det saknas sjukskötare och närvårdare inom både hemtjänsten och äldreboendena. Drygt 20 nya anställda behövs för att äldreomsorgen ska fungera.

Att rätt många beslutat säga upp sig eller på annat sätt uttalar sin beredskap att lämna äldreomsorgen som en följd av besluten att införa rotation och treskiftsarbete för alla är inte någon överraskning. Beslutet har bemötts med motstånd från personalen och alla känner sig kränkta över att deras åsikt inte inhämtades före besluten togs. Kritiken bemöttes av socialdirektören som medgav att beslutet borde ha förankrats bättre bland personalen. Med hänsyn till detta lovade socialdirektören att övergången till treskift skulle planeras noga och att personalen skulle få lämna in ”önskelistor”.

Förra veckan hölls möten med personalen om rotation både på Odalgården och på Trobergshemmet. Mötena var mycket korta och på Trobergshemmet avklarades mötet på 15 minuter. Ingen diskussion eller frågor tilläts. Vid dessa möten klargjorde ledningen att treskift ska införas på sikt för alla.

Jag vill med denna information visa att ledningen inte håller vad den lovar offentligen eller i andra sammanhang.

Ledningen av äldreomsorgen och socialvården i allmänhet sker med auktoritära och omoderna metoder. Denna ledarskapskultur kommer att leda till alltfler avhopp vilket har som följd att staden inte kan hålla den höga nivå på äldreomsorgen och annan socialvård som varit kännetecknande för Mariehamn.

Rekryteringssvårigheterna inom äldreomsorgen kommer att vara stora under en lång tid framöver. Det i sig talar för en positiv attityd till alla de som arbetar med äldre. En respektfull attityd som uppskattar de anställdas kompetens, erfarenheter och vilja att utveckla äldreomsorgen i staden. Det är inte de anställda som dagligen och nattligen tar ett stort ansvar för de äldre som ska sluta. Det är kanske så att äldreomsorgen i staden kan räddas om några i ledningen reflekterar över sitt framtida engagemang.

BARBRO SUNDBACK (S)