Börja kastreringen senare
Tanken med kastreringsprojektet är väldigt god och som kattägare funderar man så klart på hur eftervården ska skötas när det gäller dessa vilda och förvildade katterna.
Som kattägare får man rådet att efter kastrering hålla katten inne några dygn,och är då tanken att hålla dessa katter inne eller ska de släppas ut direkt efter ingreppet? Med tanke på att det kan bli många minusgrader ännu i februari är infektionsrisken väldigt hög om katten som nyopererad blir utsläppt och såret kan även gå upp. Eller är tanken att katterna ska hållas instängda tills såret har läkts och stygnen tagits bort? Stressnivån hos en katt som aldrig blivit hanterad av en människa, måste ju bli väldigt hög om den blir instängd.
Det känns inte som någon optimal lösning att direkt efter ingreppet släppa ut dem. Inte heller att stänga in dem.
Alternativet skulle kunna vara att påbörja kastreringskampanjen i april när det är varmare ute och klimatet är humanare för katterna. Eftersom det inte finns några medicinska hinder att kastrera dräktiga honor så behöver inte kastreringen ske i februari när det är som kallast.
Kristina Wall
Svar:
Väldigt befogade och bra funderingar och här kommer några svar. Beslutet att börja kastrera i februari är väl genomtänkt. Även om det är fullt möjligt att kastrera en dräktig honkatt så blir ingreppet mycket större och onödigt komplicerat. Vi vill helst undvika det, för att katterna ska påverkas så lite som möjligt.
Veterinär Marie Prokupek är otroligt kompetent och skicklig på kastrering. Ingreppet sker med minsta möjliga påverkan och operationssnittet på en hona är under 1 cm. Snittet sys igen utan några stygn på utsidan, alltså ingen risk att något sår ska spricka upp och risken för infektion är minimal.
Att ta sig an ett så här stort projekt är inget man gör i brådrasket, utan vi har planerat länge för att lösa på det bästa sätt. Samtidigt får vi en möjlighet att vid kastreringstillfället se över katternas hälsa, avmaska dem och ge den vård som ev behövs. Om vi skulle vänta tills april skulle redan de första kullarna vara födda. Vi har märkt av hur löpen blir mer konstanta året runt, då vädret är mildare.
I de flesta kolonier så blir katterna matade, vilket också bidrar till att flera kullar föds. Efter kastreringen så släpps katterna ut igen. Alla katter har tillgång till tak över huvudet och mat. Vi håller naturligtvis katterna under uppsikt den första tiden, kontrollerar noggrant så att alla mår bra. Vi har studerat de här kolonierna en tid, och vet att vissa av katterna har en möjlighet att bli tama och få permanenta hem. I mån av möjlighet och lediga jourhem så kommer vi att ta oss an dem. Det här är ett tillvägagångssätt som används världen över, och har visat sig fungera mycket bra. Inte bara för att minska antalet katter, utan också för katternas välmående.
Vi vill påpeka att det inte finns något som heter vildkatter. Det är från början tamkatter som människan övergivit. Nu är det på tiden att vi tar vårt ansvar och minskar kattens lidande och gör vårt yttersta för att stoppa förökningen och höja kattens värde.
Vi hoppas att alla rapporterar till Katthjälpen om de vet om andra kolonier så vi får fortsätta vårt arbete för att hålla populationen nere. Ta gärna kontakt med oss om det är något du funderar över.
Mita, Cia, Mona, Ellen och Kadi
Katthjälpen r.f
