Biogas har länge ingått i Ålandskompostens planer
Ålandskomposten är fortsättningsvis intresserad av att fortsätta utveckla sin anläggning genom att uppföra en biogasenhet i samband med kompostertingstrumman som nu har tagits i bruk med goda resultat.
Den integrerade enheten skulle ha ypperliga förutsättningar att tackla de utmaningar som finns med cirkulärekonomisk verksamhet. Processerna som krävs, för att förädla alla de biomassor som uppkommer på Åland, är en kombination av rötning och kompostering av rötresten , för att uppfylla alla krav som finns.
Det som Ålandskomposten har framhållit i möten och tidigare skriftlig kommunikation med landskapsregeringen, är att man redan har ett färdigt grundkoncept för lösningen, som man tagit fram med egen finansiering. Det som kräver utredning är:
1. Hur orenheter (plast, metall, glas mm.) som tyvärr förekommer i mottaget material i stora mängder, skall hanteras för att biogödsel skall kunna produceras (jordbrukare vill veterligen inte sprida ut plaster på sina åkrar)
2. Hur den lokala kadaverhantering skall utvecklas, eftersom nedgrävning av död boskap inte kan anses vara en hållbar lösning.
3. Mottagning av naturgödsel från djurgårdar för att förbättra gödslingseffekten, spridningsmöjligheter och lagring.
Ålandskomposten önskar att landskapsregeringen skullebedriva en näringspolitik som ger alla aktörer lika möjligheter till stöd – de kriterier och krav som ställs skall publiceras och sedan kan en korrekt budgivning för eventuella investeringsstöd hållas. Då blir det transparent och säkert billigast för samhället – vi vill knappast bli berömda för att ha de högsta kostnaderna för avfallshantering i världen.
I och med den aviserade kommunsammanslagningen, är framtida lösningar för avfallshanteringen en viktig fråga, som inte veterligen har belysts så mycket. Då en del av de nuvarande kommunerna skall upphör att existera, är väl uppdraget och sammansättningen på MISE något som borde utredas.
Eftersom det nuvarande MISE och dess dotterbolag Svinryggen Ab inte har finansiella möjligheter att genomföra ett investeringsprojekt av den storleksklass som en biogasanläggning är, faller det sig ju naturligt att det är medlemskommunerna som skall borga för det lån som skall lyftas.
Men vilka är kommunerna då och när är de färdiga att tackla den här frågan? Kanske MISE kunde fokusera mera på upphandling av framtida insamling, återvinning och logistiska lösningar som är miljösmartare än idag och inte försöka överta nya funktioner.
Ålandskomposten hoppas att de egna, redan utförda utredningarna , inte skall hamna i den långa rad av biogasutredningar som utförts på Åland sedan 1990-talet och inte lett till lösningar i avfallshanteringen.
Det som krävs är en mogenhet på landskapsregeringen att tänka om och inte dutta ihjäl initiativ. Ålandskomposten ser gärna att en biogasanläggning skulle åstadkommas genom ett privat-offentligt sammarbete. Det som krävs för att genomföra en lyckad satsning är att både privata och offentliga aktörer samarbetar för att uppnå en lösning.
För att en biogasanläggning skall vara hållbar behövs systemlösningar där hela livsmedelsklustret (jordbruk, fiske och förädling), transportsektorn och den offentliga sektorn kan lösa miljö- och näringslivsutmaningar tillsammans även på företagsekonomiskt sunda grunder. En biogasanläggning blir en lösning enbart om alla aspekter tas i beaktande – annars är det bara teknik.
BENGT KARLSSON
VD ÅLANDSKOMPOSTEN AB
