Betraktelser från en åländsk badstrand
Det är värmebölja på Åland och närmare 30 grader varmt. En man kommer stegande över sanden iklädd shorts, med bar överkropp. I ena handen har han en cigarett, i den andra en strandstol som han snabbt vecklar ut och sätter sig sedan ned för att röka. Efter honom kommer en kvinna iklädd mörkbrun abaya (ett långt kappliknande ytterplagg), en ljus hijab (slöja) och solhatt, bärande på en massa påsar och med flera barn i hasorna.
De slår läger på stranden. Kvinnan klär av sig sin kappa och solhatt, undertill har hon en fotsid klänning samt långärmad tröja. Iklädd dessa heltäckande kläder går hon ner i havet för ett svalkande dopp med sin familj.
Religiösa kläder är inte synonymt med hederskultur och jag önskar inte inskränka på vuxna människors rätt att klä sig hur de vill, men ur ett större perspektiv kan påbudet med heltäckande klädsel ses som en central kontrollmekanism för att upprätthålla hederskulturens oskulds- och kyskhetsideal. Jag kan därmed inte tolka situationen på annat sätt än att hederskulturen nu finns på Åland.
Det finner jag oroväckande och därför vill jag rikta några frågor till ansvariga politiker och berörda myndigheter. Vad har vi för integrationspolitik på Åland? Hur hanterar vi hedersrelaterat våld och förtryck? Hur ser vår plan ut för att alla ungdomar fritt ska få välja sin äktenskapspartner om några år? Hur ser jämställdheten ut för tjejer som växer upp under hederskontext och hur kan vi säkerställa att de får åtnjuta samma friheter, rättigheter och möjligheter som andra åländska tjejer?
Vurmar vi så mycket för mångkultur så vi blundar för värderingar som annars inte accepteras i vårt samhälle?
Jag hoppas integrationsansvarig, tillika jämställdhetsansvarig minister Annika Hambrudd (C) vill svara på mina frågor. Jag avslutar med ett tänkvärt citat: ”Tolerance of intolerance is cowardice” (Tolerans av intolerans är feghet, reds. anm) – Ayaan Hirsi Ali.
ANETTE LEHTINEN
SVAR PÅ INSÄNDARE:
Ålands landskapsregering har det övergripande ansvaret för integration- och jämställdhetsarbetet.
Det övergripande målet för den åländska integrationspolitiken är att alla kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla områden i livet.
Åland ska vara ett inkluderande samhälle där alla garanteras en likvärdig behandling. Landskapslagen om främjande av integration (ÅFS 2012:74) trädde i kraft den 1 januari 2013.
Syftet med denna lag är att stödja och främja invandrarkvinnors och invandrarmäns samt invandrarflickors och invandrarpojkars utbildning, sysselsättning och annan integration samt deras möjligheter att aktivt delta i samhället.
Lagens syfte är dessutom att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper.
Ovanstående lag lyfter fram vikten av att när ett integrationsprogram utarbetas för en familj är det särskilt viktigt att alla integrationssituationer tryggar flickor och pojkars möjligheter att delta och att uttrycka sin åsikt till exempel om sitt eget eller familjens integrationsprogram.
Vid framtagande av integrationsprogram har våra kommuner en viktig roll i samarbete med andra sektorer till exempel barnomsorg, skola, ÅHS och AMS.
FN:s konvention om barnets rättigheter gäller sedan 1991 som lag i Finland och på Åland. Alla barn har samma rättigheter och varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Inget barn får bli sämre behandlade oavsett var de kommer ifrån, hur de ser ut, vad de tror på eller vilket kön de har.
Den åländska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma frihet och makt att forma samhället och sina egna liv.
Agenda för jämställdhet är ett arbete som kräver konkret kontinuerligt arbete för att uppnå målsättningen att alla kvinnor och män, flickor och pojkar har samma makt och inflytande.
Nolltolerans mot våld i nära relationer är en del av arbetet Agenda för jämställdhet. Åland har kommit en lång väg men har även en lång väg kvar att gå innan vi har uppnått målsättningen.
ANNIKA HAMBRUDD
UTBILDNING- OCH KULTURMINISTER
