Behövs förändringar i kommunstrukturen?
Efter att i tre års tid lyssnat på landskapsregeringens ihärdiga propaganda om behovet av en förändrad kommunstruktur, ser jag mig föranlåten att komma med vissa förklaringar.
Jag kan nämligen konstatera att en stor del av de kommunala ekonomiska problemen beror på statens och landskapsregeringens handlande.
1. Åldersstrukturen är ingen orsak till en ändrad kommunindelning. I till exempel Saltvik har vi haft cirka 20 procent pensionärer åtminstone i mer än 40 år, utan att det för den skull har gett anledning till ett behov av att förändra kommunstrukturen. Dagens pensionärer lever längre, men är också friskare och klarar sig själva i hög utsträckning. Dessutom är de goda skattebetalare.
2. Kommunernas försämrade ekonomi beror till en del på att de inte längre får behålla kommunalskatten från företagen, utan att staten tar en allt större del av den kakan, och ger endast en mindre del till kommunerna. Under 1980-talet var Chips andel av Saltviks kommunalskatt 2 skattören, vilket innebar att kommunen skulle måst höja skatten med samma summa utan Chips andel av skattebördan. I dagens läge får kommunen en bråkdel av vad företagen i kommunen betalar i skatt. Resten tar staten och landskapsregeringen hand om.
3. Landskapsandelarna har minskat i avsevärd omfattning. Och sämre lär det bli, enligt ”löften” från nuvarande regering. Den del av kommunernas kostnader som förorsakas av lagändringar, till exempel inom vård, skola och omsorg, och som inte längre kommunerna erhåller landskapsandelar för såsom tidigare, måste numera bekostas med höjd kommunalskatt.
4. Samtidigt som kommunerna måste höja skatten för att klara av lagstadgad service till kommuninvånarna, har landskapsregeringen gott om pengar. Klumpsumman från staten har inte minskat, tvärtom, men landskapsregeringens behov av nya administrativa tjänster och nya investeringar ökar i en aldrig tidigare skådad omfattning.
Dagens fråga är: Hur många nya tjänster inom landskapsförvaltningen kommer att inrättas år 2019? Tidigare landskapsbudget har innehållit en bilaga med alla landskapsförvaltningens inrättade tjänster, samt vilka nya som beräknas inrättas efter att budgeten godkänts av lagtinget. Denna bilaga är borttagen numera, av förklarliga orsaken. Det är nämligen inte meningen att lagtinget i detalj skall veta vad de besluter om.
5. Minister Fellmans (S) hotfulla inlägg i debatten om ”påföljder” som kan drabba de kommuner som inte följer landskapsregeringens order, visar vart det tidigare demokratiskt styrda Åland nu är på väg. Hon talar också om den ”breda samsyn” som finns mellan majoritet och opposition om behovet av en kommunreform.
Jag misstänker att den samsynen finns endast i minister Fellmans värld, och där har nog inte oppositionen någon plats. Men allting har en början, och ett slut, så också denna landskapsregerings mandatperiod.
6. Om staten ger tillbaka till kommunerna deras andel av företagsbeskattningen, och om landskapsregeringen ger kommunerna rimlig ersättning för att kommunerna upprätthåller lagstadgad kommunal service för kommuninvånarna, behövs ingen kommunreform. Så enkelt är det.
RUNA LISA JANSSON
