Bättre miljöperspektiv efterlyses
Miljön har varit på tapeten under början på året. Den åländska vindkraften har hyllats liksom den fliseldade fjärrvärmen. Men är det några nya och drastiska miljöförbättringar? Elen från Sverige är redan i stort sett koldioxidfri och renhållningen fortsätter köra enorma soplass till Uppsala för dyra pengar och avgasutsläpp från långtradarna. En satsning på sopförbränning vid fjärrvärmeverket hade varit mer positivt för miljön och kanske billigare för Mise-kunderna.
Åland står för en stor miljöbelastning med utsläpp till luft och vatten. Om vi börjar med utsläpp till luften så ligger Åland i världstoppen när det gäller biltäthet. Nu vintertid hinner katalysatorn knappast börja fungera ens under längre körningar på Åland. Inte heller sommartid hinner katalysatorn komma igång under körningar i staden. Utsläppen av kväveoxider (NOx) är alltså mycket större än de teoretiska värdena från en varm motor.
Tester av utsläpp från dieseldrivna fordon visar att utsläpp av NOx kan vara många gånger högre än vad labbtesterna anger. Bränsleförbrukningen för både diesel- och bensindrivna bilar blir också hög vid korta körningar och vintertid. Politikerna har ett stort ansvar att försöka minska privat bilåkande till förmån för kollektivtrafiken, som absolut måste byggas ut.
Jan Westerbergs insändare i Nya Åland den 26 januari får en att häpna. Har Mariehamns förre miljöchef så liten förståelse för dagens miljö och klimatproblem? Vet inte Westerberg att det finns både EU-direktiv och nationell lagstiftning som förespråkar övergång till fossilfria bränslen? Att i upphandlingen av busstrafiken endast föreskriva Euro 4–normen för bussarna är inget miljökrav, det är ett minimikrav som måste ställas.
Hade man brytt sig om miljön hade upphandlingen krävt fossilfritt drivmedel. Det hade öppnat för många alternativ, inte bara fiskdieseln. Bland det viktigaste idag är att minska på koldioxidutsläppen genom övergång till fossilfria bränslen. Moderna dieselfordon har inbyggt testsystem som varnar om avgaserna överskrider tillåtna halter av föroreningar. Detta oberoende av vilket bränsle som används.
Fiskdieseln är alltså ett utmärkt bränsle. Lokalproducerat innebär korta transportvägar med liten energiförbrukning för transporter, ett problemavfall elimineras och miljön gynnas. Om staden varit intresserad av miljöfrågor, varför bidrog man inte till de dyra tester man ville ha?
För att kunna vidta lämpliga åtgärder mot miljöförstöring krävs mätningar och undersökningar. I Åsubs statistik under ämnet miljö och energi saknar jag många väsentliga data. Bland det man kan få fram är att den mängd bränslen som säljs på Åland ger upphov till drygt 120 000 ton koldioxid. Ingår skärgårdsfärjorna i detta?
De stora färjorna ingår inte. Har man undersökt partikelhalterna och mängden oförbrända kolväten i luften? Viktiga uppgifter för folkhälsan. Kanske detta ligger på ÅMHM men görs sådana mätningar?
Det positiva som syns är en viss minskning av jordbrukets utsläpp, kanske genom den ökade ekologiska odlingen. Men finns det något som politikerna bidragit med? Vi får hoppas att den nya regeringen tar tag i miljöfrågorna. Åtminstone borde man få till stånd en bättre kollektivtrafik – med biobränsle i tankarna!
Jan Grönstrand
