DELA

Barns utsatthet är vuxnas ansvar

I dagarna har lagtinget behandlat ett lagförslag om servering av alkoholdrycker. Jag deltog i utskottsbehandlingen av lagförslaget, men kunde inte omfatta det betänkande som skrevs och valde därför att inte delta i den avgörande behandlingen.

Anledningarna till detta är flera. Att lagförslaget saknar en barnkonsekvensanalys är en, men kanske den viktigaste, eftersom det är vår uppgift att skydda barn och unga mot alkoholens skadliga effekter. Man konstaterar att lagen har negativa konsekvenser för barn, men saknar kompensationsåtgärder för att lindra effekterna av att de alkoholfria miljöerna blir färre. Man förbiser helt unga kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier i hotell- och restaurangmiljön.

Den förra mandatperioden var jag med och skrev det ANDTS-politiska programmet (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel), och alkoholserveringslagen går emot de flesta av målsättningarna där. Utvärderingen av detta program visade att den nu förda politiken upplevs som ett av de största hindren för en lyckad ANDTS prevention. Ansvaret för det alkoholpreventiva arbetet ligger på kommunerna, men upplevs tyvärr som bristfälligt och saknar ofta både resurser och kompetens.

 

Självklart är jag för avbyråkratisering, men vi måste hantera effekterna av alkoholens ökade tillgänglighet och de medföljande negativa konsekvenserna och samtidigt möta behovet av ökade resurser. Både våldsbrott och alkoholrelaterade sjukdomar förväntas öka och trycket hos Polisen, ÅMHM, KST samt ÅHS ökar. De som har svårigheter med att kontrollera sitt drickande samt deras anhöriga som blir särskilt utsatta när tillgängligheten till alkohol ökar i samhället, med till exempel läktarförsäljningen.

Vi måste kunna hantera effekterna av vuxenvärldens beslut och det förebyggande arbetet blir nu extra viktigt. Lagförslaget förenklar processer och kan öka antalet arbetsplatser, vilket verkligen behövs, men går emot regeringens egna målsättningar om en ökad folkhälsa, men även hälso- och sjukvårdslagens §24 som innebär att konsekvenser för folkhälsan ska bedömas och beaktas innan beslut tas. Med anledning av detta skrev jag en åtgärdsmotion om att vi behöver lyfta hälsofrågor samt skapa bättre förutsättningar för ökad folkhälsa, vilken mottogs positivt.

Förenklingar i regelverk och ansökningsförfarande är alltid bra. Men det är samhällets uppgift att skydda barn och unga och vi måste kunna hantera konflikten mellan olika intressen, men framför allt ta ansvar för vuxnas beslut då de påverkar barn och unga negativt, att följa barnkonventionen är ett första steg. Med makt kommer även ansvar, även för våra allra minsta ålänningar.

 

PERNILLA SÖDERLUND (LIB)