Barnomsorgen – enbart kommunernas ansvar?
Vi inom Ålands barnträdgårdslärare r.f. vill inför höstens val öppna upp för en diskussion kring den åländska barnomsorgen; dess funktion, kvalitet och utveckling. Vi kommer i ett antal insändare att ta upp några frågor som vi anser behöver lyftas.
Vad kännetecknar en bra barnomsorg? Hur vet vi att Ålands barnomsorg är bra? Hur kan den bli ännu bättre?
Dagens barnomsorg på Åland är fantastisk på många sätt och vi är många pedagoger som arbetar för utveckling av och ökad förståelse för det omfattande pedagogiska arbete som faktiskt sker på våra daghem. I det politiska arbetet glöms innehållet i verksamheten ofta bort – det som vi anser vara så viktigt!
Barnet skall få goda möjligheter att utvecklas socialt, emotionellt och kunskapsmässigt, samtidigt som de får en god omvårdnad och en trygg tillvaro under den tid då de vuxna arbetar.
Det största ansvaret för barnomsorgen ligger i dag på kommunerna. Huvudsaken tycks vara att alla barn erbjuds en daghemsplats och att det finns tillräckligt med personal enligt lag. ÅMHM:s kvalitetsgranskning beträffande personaldimensioneringen är nu klar och resultatet är beklagligt, men ändå inte oväntat för oss på fältet. Det är tydligt att personalen inte räcker till enligt det regelverk som råder idag!
Barnomsorgslagen är i stort sett bra reglerad, men där ges alltför stort utrymme för egna tolkningar, särskilt beträffande personaldimensioneringen. Det är nog tillräckligt med en personal per sju barn över tre år – men bristerna ligger i att pedagogerna inte arbetar 10 timmars arbetsdagar (daghemmets öppettider), vilket medför att det finns tider på dagen då det kan vara en personal ensam med 10-12 barn.
Vi jobbar redan idag, på de större daghemmen, med sammanslagningar av avdelningar i början och slutet av dagen, men ändå är det svårt att få personalen att räcka till. För ett förtydligande av barnomsorgslagen kan man helt enkelt ändra skrivningen och byta ut ordet ”anställd” mot ”närvarande” och få formuleringen ”En NÄRVARANDE pedagog om sju barn över tre år samt en NÄRVARANDE pedagog om fyra barn under tre år”. Detta för att säkerställa säkerheten för såväl barn som personal.
Nu har vi också fått ta del av resultatet från ÅMHMs tillsyn som visar på stora brister när det gäller personaldimensioneringen och det är tankeväckande. Vad händer nu? Vad gör vi? Vem bär ansvaret för att titta på och rätta till dessa brister? Kommunerna? LR? Facket?
Det är självklart att många kommunala tjänstemän och politiker satte morgonkaffet i halsen när de fick ta del av resultatet och tänkte på de tusenlappar som skulle behövas för att daghemmen, enligt ÅMHMs tolkning, skall följa lagen – men så här ser det faktiskt ut.
Det har påpekats förr, men utan att några större förändringar har gjorts gällande arbetsvillkoren för daghemspersonalen. Så vad gör vi nu tillsammans för att lösa detta? Kompetensen när det gäller svaren på dessa frågor finns ute på daghemmen, bland personalen. Vi uppmuntrar till diskussion och välkomnar initiativ från alla instanser!
Ålands barnträdgårdslärare r.f.
