Barnkonventionen 20 år på Åland
Den 25 mars är det 20 år sedan Åland beslöt ansluta sig till FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi har därmed åtagit oss att leva upp till konventionens normer, principer och värderingar. Sedan dess har nya beslutsfattare trätt till, barnkullar har vuxit upp och nya kommer till. Vi lever i en ny tid med nya utmaningar. Har barnkonventionen någon betydelse idag?
Barnkonventionen talar om att barn inte får diskrimineras av någon som helst anledning, att myndigheter och lokala beslutsfattare ska sätta barnets bästa i främsta rummet, att barn har rätt till utveckling i ekonomiskt, socialt och kulturellt hänseende. Dessutom ska barn få möjlighet att uttrycka sina åsikter och chans att påverka alla beslut som rör dess egen situation.
Rädda Barnen på Åland anser att vi om och om igen måste sätta ljus på barnkonventionen och fundera på vad den betyder i vardagen, här hemma på Åland.
Skrivningarna i barnkonventionen håller trots sina 20 år, men tolkningarna måste ständigt uppdateras. Vad betyder ”barns bästa” idag när den materiella välfärden ökat i samhället generellt, samtidigt som klyftorna mellan dem som har och inte har ökar? Vilka barn riskerar att diskrimineras? Vilken barnsyn har vi – ser vi barnen och lyssnar vi på dem, hemma, i skolan och i samhället?
Rädda Barnen bedriver sedan februari i år ett projekt som ska leda till att alla barn och unga på Åland får bästa möjliga uppväxtvillkor.
Barnen har sin vardag i någon av kommunerna. De finns i förskolan, skolan, inom barnomsorgen; på fritiden finns de i någon fritidsverksamhet som stöds av kommunen, på biblioteket, eller någon helt annanstans. De kanske omfattas av socialomsorgen eller behöver särskilt stöd av något slag. Barn går, cyklar eller förflyttas på annat sätt i mer eller mindre farliga trafiksituationer. De leker på platser som vuxna ställt i ordning, eller på helt andra.
Kommunerna har ofta ett barnperspektiv i frågor som rör barn direkt, men sällan på en övergripande nivå. Prioriterar man barn på allvar? Hur syns det? Har barn och ungdomar fått komma till tals?
Barns och ungas inflytande och rätt till information är en viktig artikel i barnkonventionen. Vi behöver hitta kanaler för att ta tillvara deras uppfattningar inför det kommunala beslutsfattandet. För barn är medborgare, men utan rösträtt.
Viktigt för att utvecklingen ska gå framåt är ett tydligt ställningstagande av ledande politiker och tjänstemän. Det borde inte vara ett svårt beslut: Det som är bra för barn är bra för hela samhället, nu och på längre sikt.
I höst är det val. Rädda Barnen förväntar sig att de som ställer upp i valet tydligt ska redovisa sin barnsyn. Det kan handla om barns och ungas trygghet, hälsa, inflytande över frågor som rör dem själva eller om rätt till utveckling, var man än bor eller vad man än har i sin personliga ryggsäck. Principen om barnets bästa måste ges verkligt innehåll i deras vardag.
Tua Stenström
Projektansvarig informatör
Rädda Barnen på Åland
