Bakom nästa kurva
Vintern kom sent och har svårt att bestämma sig om den ska stanna eller ej. Det är halt på vägarna och det finns en viss del bilförare som tycker just detta väglag är extra härligt. För nu kan nan slira, sladda och leka. Testa vad bilen går för, hur den beter sig, känna adrenalinet pumpa då man lyckas styra undan stolpen, diket eller raden med postlådor man nyss höll på att ramma.
Det är kul med vinterväder!
Som småbarnsförälder sitter man en hel del i bilen. Det är lämning och hämtning från dagis, det är rådgivningsbesök och det är alla möjliga saker man ska åka och göra då man har barnen med sig i bilen. Året om, i ur och skur.
Tänk er då följande scenario:
Du är på väg till dagis med barn i bilen. Väglaget är halt, det ligger snö på marken men temperaturen ligger just över 0 grader. Vägen är slingrig och sikten är dålig då det är träd och hus som skymmer sikten i kurvorna. Du kör försikt igt då du vet att det är dåligt väglag och du vill inte sitta där i diket eller i häcken till gården därborra i kurvan och måsta ringa bärgaren för att du inte kommer loss själv eller förklara för gårdsägaren varför det är en drös brutna kvistar i häcken mot vägen.
Barnet i baksätet sitter och berättar om ett avsnitt av ”Masha och Björnen” som setts på nyligen och som var hemskt kul för tomten var också involverad. Tomten finns i färskt minne sen julen så han är en rolig och lite spännande figur. Du ler då du hör glädjen i barnets röst och hur orden snubblar över varandra i ivern om att hinna berätta hela historien innan bilfärden till dagis är slut.
Du sitter och kör den vägen du kört så många gånger förr med ett barn sprudlande av livsglädje i baksätet.
Plötsligt ser du en bil komma ur kurvan i möte med dig. Med sidan före.
Du ser att föraren sett dig, du ser att föraren försöker räta upp bilen.
Hjärtat börjar rusa, du spänner hela kroppen.
Tankarna rusar:
”Vart kan jag ta vägen? Kan jag väja undan? Om det tar i, hur kommer bilen bete sig? Vart kommer vi hamna? I diket? I häcken? I Husväggen? På sidan? På taket? Kommer jag kunna ta mig ur bilen? Kommer jag kunna lugna barnet? Kommer jag kunna få ut barnet ur bilen? Kommer vi måsta bli utklippta ur bilen? Kan jag nå min telefon som jag har i väskan? Kommer jag kunna ringa efter hjälp? Kommer vi skrika? Kommer det göra ont? Kommer vi bli skadade?
Du hinner se scenario efter scenario framför dig.
Det har gått max 1 sekund.
Du inser att du inte kan ta vägen någonstans så du spänner dig ännu mer och bereder dig på smällen. Våndas och önskar att om någon blir skadad så låt det vara du, skona barnet, det oskyldiga, ovetande barnet.
Du ser den andra bilen komma mot dig…
Och föraren återfår kontrollen i sista sekund, susar förbi dig utan att ens nudda vid din bil och fortsätter färden i riktningen som du kom ifrån.
Du andas sakta ut. Försöker slappna av men händerna bara skakar. Barnet i baksätet berättar nu om hur tomten delar ut julklapparna och du svarar med ett mumlande ”mhmm”.
Du inser att ni klarade er.
Den här gången.
Du vet aldrig vem du möter på vägen. Du kan inte förutse hur den föraren hanterar bilen, hur föraren kommer reagera på en viss situation. Du kan bara hantera din egen bil och din egen situation på bästa sätt.
Du vet aldrig om det är en färsk förare som nyss fått körkort, en förare som har många års körefarenhet, en äldre förare som kör försiktigt då synen kanske inte är densamma, en yrkesförare som skjutsar en grupp dagis- eller skolbarn eller kanske en förare med småbarn i bilen.
Oavsett. Utsätt inte den du möter för fara bara för att du vill lattja lite med bilen. Det kanske gick bra den här gången. Men nästa gång kanske det smäller. Hur ska du då förklara för barnet varför du körde in i mammas bil och nu måste mamma klippas loss och åka till sjukhuset för att hon satt fastklämde där du körde din bil rakt in i hennes?
Tänk på det nästa gång du ”leker” med bilen på en kurvig väg. Du vet inte vad som väntar runt nästa kurva.
Småbarnsmamman
