DELA

Även inflyttade missgynnas i ansökning enligt prövning

I anslutning till den viktiga debatten om antagningen av elever enligt prövning till den åländska gymnasieskolan måste ännu en drabbad grupp lyftas fram, nämligen de inflyttade.

I artikeln om problematiken kring ansökan enligt prövning i måndagens Nya Åland nämndes de utlandsfödda elever som på grund av svaga kunskaper i svenska har avgångbetyg från grundskolan enligt anpassad läroplan, men det finns ytterligare en grupp som ska söka enligt prövning. Det är de som har utomnordiskt skolbetyg, dvs inflyttade som inte har avgångsbetyg från en nordisk grundskola.

De måste också söka enligt prövning. Hur många av årets sökande som hör till denna grupp känner jag inte till, inte heller hur många av dem som blev utan studieplats. Dessa unga människor har inga andra ”funktionshinder” än att de inte behärskar svenska till fullo.

För att bli antagen räcker inte den officiella Allmänna språkexamen på nivå B1, utan skolorna håller egna prov i svenska. Detta innebär att man av dessa sökande kräver kunskaper i svenska på en högre nivå än vad som erbjuds i den sfi-undervisning (Svenska för inflyttade. Reds anm.) som landskapsregeringen upprätthåller. Här finns alltså ett glapp i systemet.

Det är ett oerhört slöseri med dessa unga inflyttades resurser och deras ungdomstid att på detta sätt utestänga dem från utbildning och inte heller ha ett seriöst alternativ att erbjuda dem för att förkovra sig i svenska.

Ett sätt att lösa detta är att, som tidigare framgått i debatten, gå tillväga på samma sätt som på fastlandet: de som söker enligt prövning ska behandlas lika som andra sökande, de ska få söka till lika många linjer och även få söka till restplatser. När de sedan börjar studera ska eventuellt stöd som den studerande behöver arrangeras på ett tillfredsställande sätt.

Siv Ekström