Avbrott utan kris
Efter att ha tagit del av ledaren i Nya Åland den 29 januari 2007 finner jag det nödvändigt att komma med några klarlägganden gällande den åländska elförsörjningen.
Vårt örike försörjs i huvudsak av ”Sverigekabeln”. Denna blev klar år 2000. I händelse av störningar i leveransen från Sverige måste Åland försörjas på annat sätt om man inte snabbt kan få igång förbindelsen igen. I sådana situationer nyttjas de lokala reservkraftresurserna för att klara elförsörjningen. Utgångsläget för Kraftnät Åland Ab är att kapaciteten skall vara tillräcklig för att klara det åländska elbehovet i en sådan situation, när helst den inträffar.
Idag räcker reservkraften till, men redan efter något år med nuvarande förbrukningstillväxt kan problem uppstå om en störning inträffar under ogynnsamma förhållanden det vill säga under en längre period med kall väderlek. Bedömningen av tidpunkten när problem kan uppstå har uppdaterats efter de senaste årens vunna erfarenheter bl.a. i samband med verkliga reservkraftsituationer.
Kraftnät Åland Ab:s uppdrag är att trygga elförsörjningen även under sådana förhållanden. Ett avbrott på ”Sverigekabeln” skall inte leda till en krissituation på Åland. I ett modernt samhälle ställs krav och förutsätts att tillgången på el skall vara säkrad. En krissituation kan uppstå om det i en reservkraftsituation uppstår störningar som ytterligare begränsar tillgången på el.
I ett sådant fall kan Kraftnät Åland Ab bli tvungen till extra ordinära krisåtgärder, vilket vi också då har lagstöd för. Ett avbrott från Sverige kan om en kabelskada inträffar vintertid uppgå till 100 dygn och under en så lång period finns det skäl till att minska elanvändningen för att spara på resurserna och minska riskerna för störningar. Ett transformatorhaveri kan förorsaka ännu längre avbrott men denna risk kommer att elimineras genom dubblering av transformatorerna.
Eftersom de senaste årens erfarenheter visar att marginalerna med nuvarande kapacitet inte är alltför stora och då vi är medvetna om att en utbyggnad tar lång tid att förverkliga har bolaget rett ut de tillbudsstående alternativen för att på lång sikt, fram till 2030, täcka reservkraft-behovet. Utredningen visar att en likströmsförbindelse till riket är det bästa alternativet. En utbyggnad med gasturbiner för att täcka det växande behovet och bortfall av utfasad kapacitet blir totalt sett dyrare och kan inte nyttjas för andra ändamål. Kabelalternativet var också bolagets huvudalternativ i den senaste reservkraftutbyggnadsprocessen.
Redan i samband med diskussionerna med myndigheterna om finansieringen av Kraftnät Åland Ab:s gasturbin i Ringsböle påpekades att detta var steg två för att trygga den åländska elförsörjningen och att steg tre var en långsiktig reservkraftlösning. Steg ett var den nya ”Sverigekabeln”. Vi har nu sett det nödvändigt att tidigare påbörja arbetet med steg tre för att vara klara i tid med en långsiktig reservkraftlösning. Målsättningen är att detta tredje steg skall vara realiserat 2011-2012. På detta sätt finns kapacitet tillgänglig när nuvarande reservkraftavtal går ut och gasturbinerna från 60-talet kan fasas ut.
Kraftnät Åland Ab har alltså ansvaret för att elförsörjningen fungerar under normala förhållanden och i samband med störningar i leveranserna från Sverige. Vi kan alltså inte dimensionera för mindre än fullständig reservkrafttäckning.
De lösningar vi väljer skall vara tekniskt fungerande, långsiktiga, ekonomiskt försvarbara och miljöanpassade.
Jan Kahlroth
VD, Kraftnät Åland Ab
