Autenciteten har varit ledande i arbetet med Pommerndockan
Svar till Snusmumriken och andra som vill Pommerns väl:
I en insändare i tidningen Åland 23.9 skriver signaturen ”Snusmumriken” att Pommern är Ålands viktigaste sevärdhet och välkänd i sjöfartskretsar världen över. Det har hen helt rätt i. Det vet jag efter snart 13 år som chef för Ålands sjöfartsmuseum och som aktiv medlem i the International Congress of Maritime Museums (ICMM) och i the International Historic and Traditional Ships Panel (IHTS), organisationer som består av sjöfartsmusei- och museifartygsfolk från hela världen. Jag vet också vilka ekonomiska och strukturella utmaningar vi alla i den här branschen ständigt måste förhålla oss till. Självklart har jag läst rapporten hen hänvisar till, och även om nitning kontra svetsning inte är relevant i frågan om Pommerns docka, så bjuder rapporten på intressant läsning. På en av de första sidorna kan man läsa ett citat som lyfter fram vikten av bibehållen autenticitet, något som alla sagespersoner var väldigt angelägna om att bevara: ”… with no legal obligations as to how you choose to restore your vessel, you are still the caretaker of a vessel whose value lies in its historic aspect. You are relying upon those values to attract visitors to your ship; they, in turn, rely on you to give them the experience of history that your ship can provide. Don’t let them down”. Jag tänker inte svika.
”Snusmumriken” uppmanar våra politiker att lyssna på JÖ och ”alla de verkligt professionella som svarat på JÖ:s enkät”. Jag räknar mig själv till verkligt professionell i den här frågan och jag har personligen vid en mängd olika tillfällen diskuterat våra planer med flera av de ”verkligt professionella” hen hänvisar till, samt med många andra i branschen. Mina internationella kolleger ger Pommerndockan sitt bifall. De ser det som en föredömlig satsning på en långsiktig och konsekvent bevarandestrategi där autenticitet och kunskap är nyckelord.
När Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum, en professionell museiorganistation, tog över förvaltningen av Pommern var det inte för att upprätthålla status quo utan för att utveckla, förbättra och ta tillvara Pommerns fulla potential som kulturbärare och besöksmål, något som gynnar hela det åländska samhället. För att göra det måste man lyfta blicken och se helheten; bevarandet, förmedlingen och upplevelsen. Dockan utgör ett centralt element i det profilprojektet. När det gäller just bevarandet måste varje fartyg välja sin unika metod. Man kan ta lärdom och inspiration från andra men i slutändan måste man ändå hitta sin egen väg. För oss har autenticiteten som nämndes ovan varit vägledande. Det unika med Pommern är att så lite av hennes originalstruktur har ändrats sen den dag hon kom från varvet 1903 och så länge jag kan minnas har Pommerns slogan varit ”världens enda segelfartyg bevarat i ursprungligt skick”. Det vill vi hålla fast vid. Fördelen med en egen torrdocka är, som jag tidigare skrivit, att det underlättar vårt bevarandeuppdrag eftersom vi kan arbeta i egen takt med de metoder vi föredrar och i de intervaller vi anser nödvändiga. Vår bevarandevision för Pommern är att, med respekt för fartygets ursprungliga struktur, traditionsenligt underhålla och renovera henne i nivå med Lloyds klassningskrav anno 1939. Genom att jobba mot det målet kan vi bevara och upprätthålla både det materiella och immateriella kulturarvet, d.v.s. både fartyget och hantverket.
Slutligen vill jag komma med några klargöranden. För det första är det inget unikt i sig att ha ett museifartyg flytande i en torrdocka; det har man bland annat i Chatham Historic Dockyard och i Melbourne, där Polly Woodside ligger. För det andra är kalkylen för dockan med kringarrangemang 6,5 miljoner euro. För det tredje finns inte underhållskostnaderna med i kalkylerna för dockan eftersom de kostnaderna faller inom ramen för det uppdrag Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum fått av Mariehamns stad och innefattas således i Stiftelsens årliga budget.
Med vänlig hälsning,
Hanna Hagmark-Cooper,
Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum
