DELA

Att leka med andras pengar

Att handskas med andras pengar och inte minst skattemedel är ansvarsfullt och kräver ett stort mått av ödmjukhet, transparens och lyhördhet. Att se hur Mariebad hanteras gällande dels daglig drift, men även hur utredningen kring Mariebad sköts, gör mig upprörd både som skattebetalare och stadspolitiker.

Mariebad är en anläggning som betyder väldigt mycket för ålänningarna, men är även viktigt besöksmål för turistnäringen.

Om jag inte i två och ett halvt års tid försökt påtala de brister som finns kring den tekniska driften av Mariebad. Om jag inte själv haft erfarenhet av motsvarande anläggning skulle jag förmodligen varit tyst och litat på att det som nu håller på ske är det bästa.

Tyvärr är det som nu händer ett väldigt trist exempel på hur skattemedel hanteras på sämsta tänkbara sätt. Det handlar inte om hundratals eller tusentals euro. Det handlar om miljoner!

Badhustekniken verkar i en mycket aggressivt kemisk miljö och det ställer stora krav på att det dagliga och planerade underhållet är tillfredsställande. Så har inte varit fallet under snart fem och ett halvt års tid vid Mariebad.

Det märks på vattenkvaliteten, det märks på driftskostnaderna, det märks på besöksmängden, det märks på de ideliga driftsstoppen. Facit på hur man valt att hantera skötseln under de senaste åren kommer nu som ett magplask.

Detta åskådliggörs ännu tydligare grafiskt med mätvärden och nyckeltal före och efter övergången till interhyressystemet. Grafen är talande och hur gärna man än vill svartmåla tidigare driftssystem och byggföretag går detta inte att prata bort. Det är fakta och visar var de egentliga problemen ligger.

Nu har en konsultfirma gått igenom Mariebad, och för ett arvode om långt över 100 000 €, kommit fram till att åtgärder för ca 4 miljoner är nödvändiga. 4 miljoner! Skulle jag vara populistiskt lagd räknade jag om det i lärartjänster, eller närvårdare, plogade trottoarer och gator, skolpsykologer, fler fritidsledare eller nya skoldatorer.

Nu försöker jag inte vara populist, nöjer mig med att konstatera att den redan för höga internhyran för fritidssektorn och Mariebad kommer att stiga med ytterligare ca 400 000 euro per år för att täcka denna onödiga renovering. Pengar som förmodligen måste hittas i höjda taxor, nerdragna öppettider och minskade verksamheter. Det är så det brukar gå när skattemedel används ovarsamt.

Vart vill jag komma? Det finns möjlighet att få en i princip kostnadsfri ”second opinion” gällande vad som behöver göras kring Mariebad. Flertalet sakkunniga menar nämligen, att det Mariebad faktiskt och i verkligheten behöver, kostar 4 gånger mindre än vad konsultrapporten påvisar.

Dessutom kan detta göras under drift. Till glädje för besökare, näringsliv, personal och de entreprenörer som idag hyr utrymmen i Mariebad.

Vet inte varför det finns en ovilja till att få ett kostnadsfritt alternativ? Påtryckningar om detta har gjorts. För mig tyder det enbart på prestige och revirpinkande, och det är varken besökare eller skattebetalare förtjänta av.

Det som dock stått klart sedan länge, Mariebad behöver ett nytt upplägg för den tekniska driften. Vi har inte råd att fortsätta som idag.

JOHN HOLMBERG (LIB)