DELA

Att köra eller inte köra – det är frågan

Angående förslaget att införa en egen, åländsk, brottsrubricering rörande rattfylleri: Regeringen står i beråd att presentera ett lagförslag inför lagtinget angående införandet av en ny brottsrubricering i landskapet. Tanken bakom införandet av en såkallad ”rattfylleriförseelse” har motiverats med resonemanget att en sänkning av gränsen för rattfylleri till 0,2 skulle leda till en ökning av antalet genomförda blodprov och undersökningar av dessa och därmed innebära en oönskad belastning för sjukvårds- och polispersonalen. För att inte belasta dessa resurser förespråkar man nu ordningsbot för rattonykterhet i spannet 0,2-0,499 promille.

Följande fråga bör dock ställas; Varför skulle antalet blodprovsundersökningar bli färre som en följd av att snabb-böter införs? Man kan rimligtvis anta att den som åker fast och anklagas för rattfylleri, även rattfylleriförseelse, väljer att bestrida denna anklagelse – alltså skulle vidare behandling förutsättas, detta med tillhörande relevanta resursansträngningar. En ytterligare frågeställning kan härledas ur förslaget; ”Vem har råd att dricka och köra bil?” En höginkomsttagare skulle gott kunna ta en kalkylerad risk genom att dricka ett glas vin eller en öl till lunchen och trots alkoholintaget välja att köra bil eftersom det potentiella straffet (en böteslapp som utgör en mycket liten procentuell andel av dennes inkomst) blir försumbart och den potentiella förbrytaren kan gott anse sig ”ha råd” att ta smällen, emedan en låginkomsttagare skulle lida en betydligt större förlust i förhållande till dennes ekonomi.

Vi underteckande kan inte se några som helst fördelar i det föreslagna systemet med ny brottsrubricering och bötfällning – snarare anser vi att fokus bör läggas på den mer väsentliga frågan; ”Är det överhuvudtaget acceptabelt att köra under alkoholpåverkan”? Den som kör bil i påverkat tillstånd har i regel fattat ett medvetet beslut att sätta sig bakom ratten trots alkoholintag. Frågan vi bör ställa oss är inte huruvida den som druckit aningen mindre bör bötfällas utan om samhället överhuvudtaget skall godkänna rattonykterhet? För vår del är det självklara svaret på den frågan; Nej! Vi ställer oss därför ytterst skeptiska till detta principiella men funktionsfria förslag om införing av egen brottsrubricering och det nya bötesförfarandet, helt enkelt för att det inte är nödvändigt eller logiskt, och för att det dessutom skulle medföra verkningslösa resursansträngningar.
I stället för att presentera verkningslösa kompromissförslag föreslår vi att regeringen tar tydligt ställning, antingen för en mer tillåtande tröskel gällande rattonykterhet (alltså bibehåller 0,5 promille som gräns) eller gör en skarpare markering mot företeelsen alkohol i trafiken och sänker gränsen för rattfylleri till 0,2 promille – vilket är ett självklart val för alla som inser att alkohol och bilkörning INTE hör ihop!
Henrietta Hellström
Jessy Hartvik
Cita Nylund
Teres Backman
Janice Holmström
Thord Sjöblom
Thomas Hartvik
Kjell Sipinen
Sofie Roxbäck