Artikel 5. Åland är ett växande samhälle
Under hösten har fyra artiklar som på olika vis berör de fysiska strukturerna på Åland publicerats. Detta är den avslutande delen, som tittar framåt mot år 2030 och vad en trendmässigt växande befolkning kan innebära för markanvändningen, bebyggelsen och infrastrukturen.
De närmaste åren finns ett behov om upp till 2 000 nya bostäder. Den åländska befolkningstillväxten har trendmässigt ökat sedan början på 1970-talet. De kommande 15–20 åren förväntas befolkningen öka med upp till 4500 invånare, vilket motsvarar ett behov av nya bostäder, lokaler för arbetsliv, näringsliv och service – men även fritidshus och olika typer av fritids- och idrottsanläggningar; en förväntad ökad markanvändning med ca 15–20 procent.
Under 2000-talet har det största trycket på mark funnits i Mariehamn och Jomala; där har flest antal bostäder byggts. Fortsätter utvecklingen i samma spår kan flera centrumnära tillväxtområden förväntas och de centralt belägna stråken ytterligare förstärkas, samtidigt som de perifera områdena inom fasta Ålands landsbygd och skärgården blir allt glesare bebodda.
En aktuell utmaning gäller därför balansen mellan, och konkurrensen om, olika typer av markbehov. Hur säkra tillgången på mark för nytillkommande bebyggelse (boende, arbete och service) i attraktiva lägen utan att inkräkta på tillgänglig odlingsmark, öppna landskap, grön- och blåstrukturer (med stränder), biologisk mångfald, tillgängliga dricksvattenresurser samt viktiga kultur- och fornminnesmiljöer?
En annan utmaning är den regionala balansen mellan boende och arbetsplatser. Dagens lokaliseringsmönster – med ett geografiskt koncentrerat arbetsplatsutbud i kombination med en mer utspridd bostadsbebyggelse – bidrar till en växande, och ur klimat- och miljösynpunkt, problematisk arbetspendling.
En tredje utmaning handlar om de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna, och därmed också den sociala hållbarheten, för Ålands mest glest bebyggda delar, på fasta Åland och i skärgården. Utmaningen är här att säkra en framtida transport- och annan fysisk infrastruktur som väsentligt ökar möjligheterna till inflyttning och företagsetableringar inom fasta Ålands mer glest bebyggda kommuner samt, framför allt, i skärgårdsregionens kommuner.
Var och hur den förväntade nytillkommande bebyggelsen med tillhörande infrastruktur tar plats ger många olika effekter i det åländska samhället, och påverkar möjligheterna att förverkliga de strategiska utvecklingsmålen i Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland.
Inom fysisk strukturutveckling har det tagits fram en omfattande nulägesbeskrivning och trendmässig utveckling under 2000-talet. Det har även tagits fram ett förslag till program, som blickar framåt mot 2030 och vilka möjligheter det finns att fortsätta vara ett växande, attraktivt samhälle och samtidigt nå de strategiska utvecklingsmålen.
Vem och vilka aktörer är det då som påverkar var och hur den nytillkommande bebyggelsen tar plats? Bland nyckelaktörerna finns bland andra alla kommuner, privata fastighetsägare, och landskapsregeringen. Ett eventuellt gemensamt arbete bör läggas upp så att ett aktivt deltagande från den bredare allmänheten möjliggörs och uppmuntras.
BYGG -OCH ENERGITEAMET
INFRASTRUKTURAVDELNINGEN ÅLANDS LANDSKAPSREGERING
Fotnot. Tidigare texter har publicerats 18.9, 25.9, 9.10 och 2.11.
