Är konsekvensbedömning en medfödd gåva?
På grund av pandemin har jag inte kunnat träffa ett flertal av mina barnbarn på över ett år, Vilket jag djupt beklagar. I går , fredag, höll Karolinska Institutet (KI) i Stockholm en ceremoni för de elever som var klara med sin utbildning. Då mitt bonusbarnbarn Sidney (gift med mitt barnbarn Linus) nu tog sin läkarexamen, var jag självklart inbjuden att delta vid det högtidliga tillfället. På grund av pandemin, och därvid rådande restriktioner, gjorde KI en konsekvensbedömning och beslöt att hålla evenemanget på distans, inte ens eleverna fick närvara personligen, utan deras namn lästes upp, samtidigt som man kunde se deras bild på en skärm.
KI gjorde alltså bedömningen att på grund av den rådande pandemin, och risken för smitta, skulle man avstå från att låta många människor samlas samtidigt på KI. Jag, och många med mig, deltog i evenemanget via länk.
När svenska och åländska ministrar reser utomlands under pandemin, görs tydligen ingen konsekvensbedömning av hur utfallet av resan kan bli, för dem som inte deltagit i resan, men som råkar komma i kontakt och eventuellt bli covidsmittade av resenären. Det görs heller ingen konsekvensbedömning av det faktum att man struntar i karantänbestämmelserna och i stället ägnar sig åt för en själv viktiga aktiviteter, i stället för att sätta andra människors liv och hälsa i första rummet, och stanna i karantän tiden ut.
Kanske att man kunde flyttat det viktiga evenemanget till trettonhelgen, i stället för att hålla det traditionsenligt under nyårshelgen? Vi är många som fått ändra våra planer det senaste året, med tanke på pandemin och omtanken om vår egen och andras hälsa. Det kallas för att konsekvensbedömma sina aktiviteter.
Att alla inblandade parter nu uttalar sitt förtroende och sitt stöd för näringsministern, får mig att förstå att inte heller landskapsregeringen är helt införstådd med att de regler de satt upp för oss vanliga ålänningar, även bör gälla dem själva. De har alltså inte konsekvensbedömt sina egna beslut.
De anser att restriktionerna skall gälla alla andra, men att landskapsregeringen står över lag och restriktioner, och kan bete sig enligt eget gottfinnande. Jag delar inte den uppfattningen. Så nu undrar jag om konsekvensbedömning är en medfödd gåva, eller om den kan förvärvas på något sätt?
RUNA LISA JANSSON
