Är det en extrem torrsommar igen?
Ålands landskapsregering fattade den 25 augusti efter omröstning med resultatet 7–1 beslutet att tillåta en sänkning av minimivattennivån i Storträsk Finström från -15 centimeter till -20 centimeter .Träsket används som bevattningsresurs för odlingar i närområdet. Vid denna tidpunkt låg vattennivån på -17,5 centimeter och underskred därmed redan den tidigare miniminivån med -2,5 centimeter.
Bakgrunden till beslutet grundar sig på att ett bevattningsstopp skulle, enligt den skrivelse som bevattningssammanslutningen i Storträsk riktat till landskapsregeringen, innebära ”ödesdigra ekonomiska konsekvenser”. Landskapsregeringen motiverar avslutningsvis sitt beslut med ”Landskapsregeringen gör sammantaget en helhetsbedömning utifrån ekonomi, sysselsättning och sociala aspekter att en förordningsändring för ökat vattenuttag från Storträsk är motiverad”.
I en tid där hela mänskligheten inklusive ålänningar och övrigt biologiskt liv riskerar ödesdigra konsekvenser till följd av artutrotning och skenande klimatförändringar framstår det som att landskapsregeringens så kallade helhetsbedömning är behäftad med brister. Helhetsbedömningen som landskapsregeringen säger sig ha gjort tycks sakna bedömning på vilken inverkan vattenuttaget riskerar att ha på natur, miljön och vattenområdet självt.
Storträsk är ett grunt träsk som hyser ett rikt fågelliv. I rapporten ”Grundkartering och bedömning av vattentäktspotential i fem åländska sjöar”, utförd sommaren 2017 av Husö biologiska station framstod Storträsks artrikedom som extra sårbar för betydande vattenuttag. Husörapporten beställdes av landskapsregeringens miljöbyrå i syfte att ha som ”färdkost” i situationer som denna men slutsatserna i rapporten eller miljöaspekter generellt nämns överhuvudtaget inte i landskapsregeringens beslut.
Efter torrsommaren 2018 beviljade landskapsregeringen utökade stöd för investeringar för bevattning till odlare för att göra jordbruket mera motståndskraftigt mot de stora variationer i nederbörd som klimatförändringen för med sig. Har odlarna runt Storträsk nyttjat denna möjlighet? Det är inte odlarnas beteende som är det anmärkningsvärda utan snarare med vilken lättvindighet som landskapsregeringen beviljar denna dispens.
-20 centimeter var den undantagsnivå som tilläts under den extrema torrsommaren 2018. Det aktuella beslutet blir därmed ännu mer svårförståeligt eftersom nederbördsstatistiken från Ålands försöksstation visar att regnmängden i år varit något högre än normalt. Har träsket fortfarande inte återhämtat sig efter torrsommaren 2018? Har någon analys av uppströmseffekter som kan ligga till grund utförts?
Om träskets vattenresurser inte räcker till för bevattning under ett år som detta lär det knappast räcka till i framtiden heller. Med tanke på träskets snabba vattengenomströmning torde det vara möjligt att anlägga någon typ av magasinering, till exempel genom anläggande eller återställande av våtmarker i anslutning till sjön.
I värsta fall riskerar beslutet om Storträsk, genom den så kallade likabehandlingsregeln, bli vägledande och leda till flera beviljade undantag från uppställda regler. Politik bör bedrivas med de stora penseldragen som samhällets olika aktörer har att förhålla sig till. Individanpassade lösningar leder tyvärr till att den viktiga tilliten eroderas.
Beslutet där man frångår tidigare uppställda regler är ett steg i fel riktning och sänder ut helt fel signal till de odlare som ansträngt sig och investerat i bevattningsdammar för att säkra sin bevattning.
Vilken linje avser landskapsregeringen hålla när liknande ansökningar om undantag dyker upp i framtiden? Vi påminner om landskapsregeringens roll och ansvar i förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland.
ÅLANDS NATUR OCH MILJÖ
