Använd korrekt fakta om matproduktionens klimatpåverkan
Enligt Statistikcentralens senaste statistik kommer 74 procent av alla klimatutsläpp i Finland från energisektorn och förbränning av fossila bränslen. Endast tolv procent av utsläppen härstammar från jordbruket. Av jordbrukets utsläpp i Finland beräknades 2015 cirka 56 procent komma från odlingsmark och cirka 44 procent från husdjursproduktion enligt Finlands klimatpolitiska plan på medellång sikt.
– När man går ut med information är det viktigt att man har rätt fakta. I Paris-avtalet har man kommit överrens om att varje land tar ansvar för sina egna klimatutsläpp. Därför är det vilseledande att rakt av tillämpa global statistik på finländska förhållanden, säger Mats Nylund, ordförande för SLC.
– Många debattörer i klimatdebatten, senast i raden WWF, fortsätter att hålla framme påståenden som har en mycket svag relevans för finländska förhållanden. Husdjursproduktionen i Finland står för cirka fem procent av landets totala utsläpp. Finlands matproduktionen är ett föredöme globalt sett och det är inte den finländska köttproduktionen som hotar klimatet, slår Nylund fast.
Producentorganisationen anser att det är en självklarhet att matproduktionen och matsektorn ska fortsätta att vara aktivt med i arbetet för att bekämpa klimatförändringen. Jord- och skogsbruket är de facto den enda näringen som binder kol i marken.
SLC påminner om att matens ursprung och dess produktionsmetoder har stor betydelse för matens miljö- och klimatpåverkan. SLC vill se en bredare hållbarhetsdiskussion om matproduktionen och att man istället går in för att tala om ansvarsfull matproduktionen som inte bara beaktar matens klimatpåverkan.
– Matproduktion måste ta både natur, djur, klimat och människor i beaktande. Dessutom måste matproduktionen även vara ekonomiskt hållbar. Den som vill äta klimatsmart kan med gott samvete äta mångsidigt, balanserat och prioritera inhemskt och närodlat, säger Nylund.
Fakta:
– Finländsk nöt- och fårköttsproduktion baserar sig på gräs- och vallodling i motsats till många andra länder där utfodringen till största delen består av majs och soja.
– Som djurfoder används i första hand vall, inhemskt spannmål, ryps och raps – soja används i förhållandevis liten grad. Näringen har som målsättning att ytterligare öka den inhemska odlingen av proteingrödor som djurfoder.
– Mångårig vallodling för husdjursfoder är bra för klimatet eftersom det binder kol till jorden samt minskar erosionen och näringsläckaget i och med att marken är täckt med växande gröda året om. Dessutom lämpar sig vallodling även i övrigt ypperligt för vårt karga klimat samt sparar både vatten, gödsel och växtskyddsmedel.
– Tack vare den finländska långt integrerade mjölk- och köttproduktionen får vi en för miljön mycket effektiv produktion eftersom vi samtidigt producerar både mjölk och kött.
– I Finland har vi mycket rikliga tillgångar till rent vatten, vilket man inte har i t.ex. Sydeuropa eller många andra delar av världen. Därmed har vi mycket goda förutsättningar för hållbar nötköttsproduktion.
SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND
