DELA

Angående hållbarhetsrekommendationer

Det är med genuint obehag jag läser debatten om hur vissa av stadens politiker förhåller sig till om Mariehamn stad får eller bör publicera vetenskapligt baserade råd angående matvanor för att minska koldioxidavtrycket.

Den vetenskapliga debatten förs givetvis kontinuerligt, och de rekommendationer som till exempel det finländska livsmedelsverket gör är tämligen väl förankrade i vetenskap. Allt annat vore ohållbart i ett modernt, öppet och demokratiskt samhälle.

En vetenskaplig debatt om beräkningsbasis för hållbarhet går alltid att föra. Men det är inte den vetenskapliga debatten som landskapets och staden politiker försöker föra.

Det som gör mig mörkrädd är att politiker i maktposition öppet går ut (enligt artikel i Tidningen Åland) och efterlyser “politisk förankring” (Sara Kemetter), respektive “politisk filtrering” (Jörgen Pettersson) när det kommer an på att publicera vetenskapligt förankrade rekommendationer. De förefaller efterlysa ett slags politisk granskningsnämnd som a priori skall granska att texter som publiceras är i linje med den politiska viljan. Det känns ofattbart i en modern, västerländsk öppen demokrati. När denna granskningsnämnd även börjar granska den fria pressens och den fria vetenskapens publikationer har vi förflyttat oss till en ännu mörkare era.

Högskolan på Åland bör vara en fanbärare för den fria vetenskapen och det kompetensbaserade kunnandet, så behovet av autonomi för högskolan blir accentuerat till en helt ny nivå när dylik censurmentalitet flyter upp till ytan. Som rektor för Högskolan på Åland (ännu ett par veckor) kan jag garantera att vi absolut inte tillåter “politisk förankring” eller “politisk filtrering” av det undervisningsmaterial eller de forskningsresultat vi publicerar.

Det vi undervisar och forskar i granskas av det globala vetenskapssamfundet för vetenskaplig och faktamässig kompetens, inte om det passar det politiska etablissemanget.

JONAS WALLER
REKTOR, HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND