Allting talar för en Föglötunnel
ÅSUB har i dagarna presenterat den slutliga befolkningsrörelsen på Åland för 2020. Den visar på en rejäl ökning (+245) av befolkningen trots att antalet avlidna överstiger antalet födda, som var exceptionellt lågt ifjol med bara 261 födda vilket kan jämföras med babyboomåren i början av 1990-talet då en bra bit över 300 barn per år föddes flera år på raken på Åland. Toppnoteringen var 1995 med sina 331 födslar. Skillnaden är 60 barn, vilket är högst anmärkningsvärt och motsvarar över 20 procent av en årskull i grundskolan. Det här har konsekvenser för den framtida samhällsplaneringen även med beaktande av att andelen äldre i samhället är högt.
Befolkningsökningen beror på inflyttning, inte minst från Sverige. Det går inte så bra för Sverige just nu i några för många människor avgörande avseenden, och då tänker jag inte på bottennoteringen i årets upplaga av VM i ishockey. Jag tror att det är den goda ordningen och tryggheten på Åland som är vårt trumfkort nr 2. Nr 1 är bekant sedan förut, vår rena och fina natur i allmänhet och närheten till skärgården i synnerhet.
En färsk studie i Finland om befolkningsutvecklingen de närmsta åren och till och med lite längre in i framtiden visar på vikten av goda förbindelser till regionens centralort. Till exempel Träskända, en stad med nästan 45 000 invånare norr om Helsingfors, har under de senaste åren varit en riktig magnet då det gäller att dra till sig nya invånare. Orsaken till att orten är populär är bland annat de goda förbindelserna till Helsingfors. De 38 kilometrarna till huvudstaden avklaras på 30 minuter med tåg. Avgångarna är flertalet i timmen, dygnet runt. Det ska gå snabbt och bekvämt att ta sig till och från jobbet men också till fritidsaktiviteterna, även på helger.
På Åland var proportionella andelen födslar högst i skärgården och landsbygden. Vi kan alltså iaktta samma trender här som i södra Finland. I en nyligen publicerad insändare beskrev jag hur en tunnel hade påverkat befolkningsökningen på ön Fröya i Norge. Antalet födslar i proportion till de blygsamma åländska sifforna var iögonfallande mycket högre.
Det här visar på hur viktiga goda förbindelser är för aktiva nutidsmänniskor. Det är många som vill bo året runt i skärgården men som pga sina arbetsplatser i eller i närheten av centralorterna eller pga skiftesarbete exempelvis på sjukhus eller i en vårdinrättning inte kan göra det pga att förbindelserna är begränsade. Med en fast förbindelse till Föglö skulle befolkningsutvecklingen var jämnare på Åland. Nu är den väldigt långt koncentrerad till orter strax utanför Mariehamn, till exempel Jomala vilket får ekonomiska följder för upprätthållande av barnomsorg och grundskola.
Låt oss nu inse att vi inte på något annat sätt kan uppnå en mer balanserad demografisk utveckling på Åland utan att ta till för oss nya lösningar men som är beprövade på andra håll. Tåg är inte aktuella på Åland men en tunnel till Föglö skulle skapa den eftertraktade fasta förbindelsen som tillsammans med andra infrastrukturella åtgärder för färjetrafiken i sin tur kunde möjliggöra till exempel arbetspendlingen även i de mer perifera kommunerna. Allting talar för den lösningen. Jag hoppas att de sakkunniga så småningom kan visa svart på vitt att det här är framtiden även på Åland. Det blir lättare att inse fakta i ekonomi och hållbarhet då. Tid är pengar. Börja spara redan nu.
Lagtingsledamot
RAINER JUSLIN (LIB)
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
