Äldreomsorgen del 3 – en valfråga
Det här är den tredje och sista delen i insändarserien om slutsatserna från äldreomsorgsseminariet den 26 januari. Efter föreläsarna var det dags för en paneldiskussionen, som publiken var mycket aktiv i.
Många reagerade inledningsvis på dr. leg sjuksköterska Erika Bomans tal om kompetensbehov inom läkemedelsbehandling. Görs läkemedelsgenomgångar? frågade en åhörare. En läkare på ÅHS berättade att rutinerna på senare tid förbättrats avsevärt. Panelisten och närvårdaren Carola Sjöblom (HI) svarade att stress gör att det på boendena kan ske felmedicinering. Åhöraren och farmaceuten Annette Larson (också aktiv i Mariehamns äldreomsorgsnämnd för HI) svarade Carola att grundproblemet är ordinationerna och genomgången av patienterna. Det finns ett systemfel i vad som händer i en vårdkedja från avdelning till hemsjukvård. Det glappet som uppstår kan ibland leda till felmedicinering på 5 veckor, enligt Annettes egen erfarenhet. Moderatorn tillika psykologen Rebecca Rickert-Olsson (HI) sekonderade Annette genom att lyfta svensk statistik, som pekar på att ⅔ av alla vårdskador i Sverige generellt sett beror på brister i kommunikation.
Panelisten Leif Jansson, äldrerådets ordförande i Mariehamn, tog upp frågan om äldres ekonomiska situation. Leif vill bryta snacket om att äldre kostar och är en belastning för samhället. Enligt beräkningar betalar äldre i Mariehamn 14 miljoner euro i skatt per år (Pensionärer betalar också 10 procent mera skatt än löntagare med samma inkomst.) Det visar sig vara ungefär samma summa som äldreomsorgen i Mariehamn kostar. Att då debitera 85 procent av äldres pensioner om de vårdas inom kommunal äldreomsorg – vad blir det då kvar för övriga levnadskostnader? frågade Leif och fick applåder. En låginkomsttagare skulle per månad ha kvar så lågt som 112 euro för annat. I sammanhanget lyfte Rebecca upp forskning från Sverige som visar att man kan öka välbefinnandet i högre grad hos äldre med 500 kr än med sedvanlig psykiatrisk vård om personen har låg inkomst. En åhörare påpekade att äldre visst fått en pensionshöjning på 6,8 procent men de som redan hade låga pensioner fick en mindre höjning räknat i euro och cent, varför klyftan blev ännu större än vad den varit tidigare.
Vårdpersonalens villkor diskuterades därnäst. Verksamhetsledaren för Demensföreningen Fia Hagelberg tog upp det faktum att kommunanställdas kollektivavtal skiljer sig från ÅHS-anställdas och därmed ger olika förutsättningar för bland annat beredskapspenning. Från åhörarhåll lyftes att arbetsgivaren alltid kan betala bättre än kollektivavtal. Eva Sundberg, som har nära kontakt med vårdare, undrade varför de inte får lön för att träna och hålla sina kroppar i skick.
– Tänk om vårdpersonalen skulle få träna på betald arbetstid, som brandmän och andra med tunga fysiska lyft?
Carola inflikade med att det inte hjälper hur mycket man tränar i alla situationer.
– Vet ni hur tungt det är att sätta på en stödstrumpa när man har artros i sina händer? Det går inte att komma in i en toalett klient-vårdare alla gånger. Vårdare måste gå ner i de konstigaste positionerna. Hur ska de unga orka till 70 år?
Arbetsgivaren har en stor roll i att skapa de bästa förutsättningarna för personalen att klara av sina jobb, menade Oasens förbundsdirektör Arsim Zekaj. Men det handlar inte alltid om lön. Studier visar att löner kommer på fjärde eller femte plats i listan på vad som gör en arbetsplats attraktiv. Ovanför på listan kommer bland annat inflytande, meningsfullhet och känsla av sammanhang. Men i dagens situation – där allt handlar om att klara “day to day” – blir det svårt att uppfylla detta.
Efter paneldiskussionen ombads Hållbart Initiativs talesperson Alfons Röblom göra reflektioner på seminariet. Han påpekade att all den fakta och alla de synpunkter som dryftats kommer att vägleda partiets politikutveckling och att seminariet skapat en bra grogrund och engagemang för kommande diskussioner. Det är dock viktigt att vara ödmjuk inför uppdraget.
– Ju mer man lär sig om någonting, desto mer förstår man att man inte vet.
Avslutningsvis konstaterade Alfons att det krävs stora politiska krafttag för äldres hälsa och välmående.
– Äldreomsorgen kommer att bli och ska bli en valfråga hösten 2023. Det är verkligen på tiden. Vi har fått siffrorna som talar sitt tydliga språk. Vi har fått en bild av kompetensbehovet och vittnesmål från golvet. Hållbart Initiativ kommer att formulera en konkret politik för en hållbar äldreomsorg och vi är glada för alla inspel och tankar som folk delar med sig av.
HÅLLBART INITIATIV
