Åländska jordbruket gör sitt för miljön
Jaha, där ser man.
Mina goda vänner och före detta kollegor, Annika O och Nina F, läser visst miljöbyråns vattenkvalitetsdata som ”den lede” läser Bibeln, åtminstone när det gäller jordbruket. Jag får väl erkänna att jag inte är så förvånad.
Tack i alla fall till miljöbyråns utredare och amanuensen på Husö biologiska för den klargörande insändaren i fredagens Nya Åland. Det var bra att få veta att deras rapport tydligt talar om också andra källor till försämrad vattenkvalitet, att man inte enbart belastar jordbruket som värsta tänkbara nerskitare.
Det var också bra att få veta att belastningsdiagrammen som slogs upp i tidningen ”till största delen bygger på schablonberäkningar med avrinning från mark”. Det är alltså inga fakta, utan beräkningar utgående från nederbörden år för år, det handlar inte om faktiska mätningar.
Dessutom har miljöbyrån sett effekt av olika miljöåtgärder som gjorts, både kväve- och fosforläckagen har minskat avsevärt. Tack för det! I annat fall hade nog många jordbrukare tappat sugen och gett upp arbetet med miljöförbättringar på sina gårdar.
För min del vet jag i alla fall vad som gjorts på vår gård, investeringar där miljöstödet varit bara en bråkdel av kostnaderna och ingalunda använts som någon guldkant på tillvaron.
– År 2000 byggdes så kallad gödselvårdsanläggning, en tillbyggnad till ladugården på betongplatta, med tak och väggar, cirka 160 kvm. Det kostade pengar.
– Denna vinter har gödselvårdsanläggningen byggts ut ytterligare med 120 kvm.
– Vi har följt alla direktiv som ålagts oss, skött skyddszoner, gjort odlings- och gödselplaner vilka vi varit noga med att följa. Fullgjort alla kurser och alla analyser bland annat.
– År 2006 övergick vi till ekologisk odling vilket innebar att vi helt slutade använda konstgödsel och bekämpningsmedel.
Skördarna blev då något mindre och djurbesättningen utökades vilket innebar att mera odlingsmark behövdes. Det senaste arrendet ingår därmed inte i den ekologiska odlingen, men har ändå konstgödslats minimalt, dynga duger riktigt bra faktisk.
– Så gott som hela odlingsarealen används för vallodling och är därmed lagd under växttäcke vintertid, vilket sägs hindra urlakningen betydligt till vattendragen..
Allt detta för miljön.
Om man ingenting vet och sedan bara läser Nyan kan man förvillas att tro att det är det åländska jordbruket som är värst i hela östersjöregionen. För min del är jag ganska säker på att vi i stället hör till de bättre i klassen. Det är en stark känsla jag har efter att ha följt med situationen i grannländerna.
Maj-Len Lindholm, Gölby
Pensionär både från jordbruket och Nyan.
