Åländska ekonomin står inför stora förändringar
Tillgången på arbetskraft är av avgörande betydelse för att samhället skall fungera. Förutom att tillgången skall vara tillräcklig måste arbetskraften ha rätt utbildning för att matcha arbetsmarknadens behov. För en positiv samhällsutveckling med god kvalitet på samhällsservicen och stark konkurrenskraft inom företagen är ett tidsenligt utbildningssystem med hög kvalitet viktigt.
Den åländska samhällsekonomin präglas av brist på arbetskraft och ett utbildningssystem i behov av förändring och utveckling. I de flesta samhällen finns en arbetskraftsreserv bestående av arbetslösa och kvinnor i hemarbete. Dessutom finns det rätt många som står utanför arbetsmarknaden pga av utbildning eller som en följd av funktionshinder och sjukskrivningar av mer eller mindre bestående karaktär.
På Åland är arbetskraftsreserven mycket liten eftersom full sysselsättning, i det närmaste, länge varit rådande. Så gott som alla inklusive kvinnor i arbetsför ålder är ute i förvärvslivet. Bristen på arbetskraft synliggör ÅSUB i sin Arbetsmarknadsbarometer för 2008 . Tyvärr är prognosen i barometern bara på ett år men den säger redan mycket om läget på arbetsmarknaden. Från maj 2008 till maj 2009 beräknas arbetskraftsbehovet vara ca 600 arbetsplatser.
Den globala finanskrisen och den därpå följande lågkonjunkturen kommer sannolikt att dämpa efterfrågan på arbetskraft men behovet kvartstår för att upprätthålla den nuvarande servicenivån och företagens konkurrenskraft. Socialdemokraternas huvudfråga på den kongress som partiet håller den 8.11. är den åländska arbetsmarknaden och full sysselsättning.
För att klara av de utmaningar som måste lösas för att den åländska arbetsmarknaden skall fungera krävs ett brett samarbete mellan olika organisationer. Ett flerpartssamarbete mellan aktörerna på arbetsmarknaden är viktigt för att långsiktigt säkra den fulla sysselsättningen och välfärden.
Socialdemokraternas styrelse föreslår att landskapsregeringen tar initiativ till ett sådant samarbete med arbetsmarknadens parter och representanter för de funktionshindrades organisationer. Syftet med samarbetet skulle vara att göra en långsiktig prognos över arbetskraftsbehovet och hur det skall tillgodoses för att trygga den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och välfärden.
När man analyserar den åländska arbetsmarknaden kan man inte förbigå de regionapolitiska aspekterna. Inflyttning har varit de senaste decenniernas lösning på arbetskraftsproblematiken. Även om inflyttningen har varit positiv och resulterat i befolkningsöverskott sker inte detta regionalt i samma utsträckning.
Det är i första hand i Mariehamn och kranskommunerna runt Mariehamn som befolkningen ökar. Skärgården avfolkas fortfarande kontinuerligt, likaså förefaller flera av de små randkommunerna ha problem med minskande befolkningsunderlag. Samtidigt ökar antalet pensionärer generellt vilket ökar försörjningsansvaret för den del av befolkningen som är i yrkesverksam ålder. Frågan är om arbetskraftsbehovet på Åland kan tillgodoses genom inflyttning.
För att inflyttningen skall öka krävs stora investeringar i hyresbostäder och annat boende. Språkundervisning och integrationspolitiska åtgärder kräver nya resurser och en utbyggnad av offentlig sektor. Dessa kostnader bör uppfattas som ”investeringar” som på sikt ökar samhällets tillgångar i socialt och kulturellt kapital. Ett öppet sinnelag och adekvata åtgärder för att öka de inflyttades möjligheter att bli delaktiga i det åländska samhället är något alla har nytta och glädje av.
Den andra faktorn samhället kan bidra med för att öka utbudet av behövlig arbetskraft är att ändra det åländska utbildningssystemet så att alltfler ungdomar utbildar sig på Åland. Statistiska uppgifter visar klart och tydligt att de som utbildar sig på Åland i hög grad stannar kvar och jobbar på Åland. Den utbildning som ges på gymnasialstadiet är i behov av strukturomvandling.
Under den senaste mandatperioden drev socialdemokraterna en sådan förändring som i sitt slutskede sänktes av de två nuvarande regeringspartierna. Nu är det dags att komma med ett alternativ som ger alla på gymnasienivå större valfrihet i sin utbildning samt högskolebehörighet. Tillsvidare har endast utrednings- och diskussionsapparaten varit i funktion. Lagtinget har efterlyst regeringens mål och medel med gymnasiereformen och väntar på besked i samband med budgeten.
Det är också dags och nödvändigt att utvärdera den åländska högskolan. Vi socialdemokrater ser gärna att man överväger att vid sidan av övriga utbildningar inom högskolan satsa stort på spetskompetens i sjöfartsklustret.
En mera sammanhållen utbildning efter grundskolan är en viktig utgångspunkt för att använda resurserna mera effektivt eftersom elevunderlaget minskar och konkurrensen med andra läroinrättningar utanfrö Åland ökar. Åland måste bli ett namn på den internationella utbildningskartan för att åländska och andra ungdomar i högre grad skall välja att utbilda sig på Åland.
Det åländska samhället och den åländska ekonomin står inför stora förändringar. Om vi inte lyckas skapa en långsiktigt fungerande arbetsmarknad kan man lite tillspetsat förutse att företagen riskerar att flytta, inflationen att öka och skärgården att avfolkas snabbare. Arbete och boende centraliseras till kommunerna runt Mariehamn medan resten av Åland går en oviss framtid till mötes.
Barbro Sundback (s)
