Åländsk sjöfart äldre än Erikson
I ett tidningsreferat från GE-rederiets 100-års jubileum kunde jag läsa att talman Britt Lundberg i sitt tal bland annat sade att det var Gustaf Erikson som fäste Åland på världskartan. Det är helt riktigt att han med sina många och stora segelskutor spred en omfattande information om Åland, men han var ingalunda den första som spred denna kunskap.
Gustaf Erikson började sin verksamhet som skeppsredare 1913, men då hade den åländska sjöfarten funnits på världshaven långt tidigare, Vi kan erinra oss att det första åländska fartyget, en galeas från Södergårds på Äppelö i Hammarland, seglade över Östersjön till Tyskland 1840, att fem åländska skutor seglade över Nordsjön till England 1858, att barken PRECIOSA från Eckerö seglade över Atlanten 1865 och att barken PEHR BRAHE från Mariehamn gjorde en fullständig resa jorden runt 1881–82.
Vi skall inte glömma att drängen/bonden/skepparen Mathias Lundqvist d.ä. från Hinders i Flaka, Lemland, blev redare för briggen ERLAND redan 1863. Familjen Lundqvist har sedan dess, från far till son, varit skeppsredare med ett undantag. Fraenk var nämligen endast sjutton år gammal när hans far Hugo gick ur tiden 1936 och sjökapten Arthur Karlsson fick ta över ansvaret som redare tills Fraenk 1955 tog hand om rodret.
I sammanhanget skall vi minnas de tre svågrarna Mathias Lundqvist d.y., Robert Mattsson och August Troberg, som tillsammans ägde cirka 60 % av hela Ålands handelsflotta. Med sina fartyg, som trafikerade hela världen, spred de mycken kännedom om Åland. Detta var åtskilliga år före Gustaf Erikson etablerade sig som skeppsredare.
Vi skall också minnas att det var den åländska allmogen, främst bönderna, som var de verkliga grundarna av den åländska sjöfarten och därigenom spred kunskap om Åland ute i världen. De utvecklade de mindre skutor de hade tidigare till större fartyg, bland annat oceangående barkskepp, som de seglade med på världshaven, och därigenom spred kunskap om Åland. Jag vill också framhålla det Kaj Grundström en gång sade: ”Det var under 1800-talets andra hälft de åländska bönderna, tack vare sjöfarten, lärde sig att göra affärer.”
Hur bönderna dominerade bland delägarna i fartygen kan vi som exempel titta på de tre fartyg som byggdes på Skarpnåtö i Hammarland 1862 – 1892. Förhållandena var i många fall liknande för många av de 291 fartyg som byggdes på Åland 1850–1920.
Fartyg Bönder Torp Skeppare Övriga Tot andel.
METHODIUS 18 2 6 2 28
SILONI 30 1 1 4 36
VEGA 29 0 1 0 30
Det är en hederssak för oss ålänningar att inse vilken stor betydelse de åländska bönderna hade för grundandet av den sjöfart vi har på Åland idag. Vi kan också med tacksamhet erinra oss att det relativt goda välstånd vi för närvarande har på Åland i hög grad härrör från den initiativkraft och energi de åländska bönderna utvecklade under andra halvan av 1800-talet, varigenom de också i hög grad bidrog till att fästa Åland på världskartan.
Göte Sundberg
