DELA

Ålands landbaserade turism 2030 Del I

Den landbaserade turismen har en stor betydelse för vårt näringsliv. Vi tar den för given. Med jämna mellanrum talar den ena efter den andra sig varm över dess betydelse. Men har någon uttryckt sig emot näringen eller förnekat den? Det finns alltså ingen turistförnekare, eller turistrasist.

Hur ser verkligheten ut? Har landturismen utvecklats de senaste åren eller har vi en avveckling på gång?

Från ÅSUBs ”Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013” kan vi se antalet inresande till Åland från 1994 till 2009 dubblerades från 1,15 miljoner till 2,3 miljoner. Därefter har antalet inresande minskat och år 2017 var de 2,1 miljoner; dvs 10% färre.

Men det värsta är att antalet övernattningar minskar i förhållande till antalet inresande. För 20 år sedan genererade EN inresande 0,4 övernattningar. Idag är det endast 0,2. Trots att det har byggts två simhallar, en allhall, ett Alandica, och ett sjöfartsmuseum osv. Övernattningar har minskat från 569.000 till 416.000.

Om trenden fortsätter så kommer vi inte att ha några övernattningar om tjugo år och den landbaserade turismen har avvecklats. En ”turist” är nämligen en, som har övernattat.

Därför lämnade jag in en motion där jag föreslår att LR ska låta utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland. Vi behöver en förändring – nu!

Målet skulle vara en strategisk plan till 2030 för hur antalet inresande kunde ökas samtidigt som andelen övernattningar kunde ökas.

Låt mig skissa målen.

Antalet inresande ökade med 100% från 1994 till 2004. Låt oss ställa målet att antalet ökar med 50% fram till 2030. Då får vi 3,1 miljoner inresande.

Under 20 år har antalet övernattningar gått från 0,4 till 0,2 / inresande. Låt oss sätta målet att vi fram till 2030 höjer detta till 0,3 igen.

Då får vi 930.000 övernattningar. Ifjol hade vi 416.000, men 2008 hade vi 500.000.

Dessa målsättningar ökar övernattningarna med 125% till 2030.

2013 beräknades turisternas landskonsumtion på Åland vara 90 miljoner euro och dess andel 4% av Ålands BNP.

Dessa mål skulle ge en ökning av BNP med 110 miljoner euro eller en BNP-ökning om ca 5%. Vi talar om något helt annat än en effekt av att dela ut en hundralapp till alla låginkomsttagare. Här kan vi tala om tillväxtpolitik och framtidspolitik.

Jag skriver motionen en ”strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland, vilken förutom att granska enskilda marknadsföringsåtgärder av Åland även granskar utbudet av olika varor och tjänster, prissättning och strukturen i branschen mot bakgrund av skatteundantaget.”

Jag funderade på vad jag skulle kalla det, som jag ville att LR skulle göra. Spontant kunde man säga marknadsundersökning, men det ordet är för ”smalt”.

Vill vi göra en radikal förändring, så måste vi ta ett helhetsgrepp.

För tydlighetens skull vill jag nämna att det inte Visit Ålands verksamhet, som jag avser att LR skall granska och undersöka, även om den blir en del i studien.

Jag kan exemplifiera från annat håll. För många år sedan gjorde jag en turistundersökning för staden Jakobstad. Det var en liten studie, men några exempel kunde tas därifrån.

Det visade sig att marknadsföringen huvudsakligen bestod i att några från tursistbyrån besökte olika branschmässor. Jag ifrågasatte och hävdade att det nog är få som besöker en plats för att någon varit på en branschmässa och så senare minskades detta radikalt och man började använda sig av helt andra former av marknadsföring.

De flesta ansåg att den största turistattraktionen var Jakob Lines, där staden hade varit en av grundarna och ännu var en storägare. Jag kunde ganska enkelt visa att pga ändringar i valutakurserna, så hade turistströmmarna ändrat 180 grader, vilket gjorde att 80% var utresande och JL bidrog till att pengarna strömmade ut från regionen. Några år senare såldes aktieinnehavet.

Sedan minns jag att man hade planer på att utveckla staden med en gågata, som skulle placeras vid Kanalesplanaden. Det lät ju bra. Men det fanns ju ett litet problem, tyckte jag. Kanalen var borta sen många år och de sista träden hade man väl kapat på 70-talet. Så kanalesplanaden saknade kanal och träd.

Numera finns där en stor fontän och träden står igen på rad längs hela esplanaden. Men de var hemmablinda och ”såg inte” att esplanaden inte hade några träd.

Hur den här rapporten ska se ut vet jag inte. Det är något, som får detta uppdrag får ta reda på. Om LR anser sig ha råd med alla konsultutredningar angående kommunstrukturen, så måste man även ha råd med en utredning om landturismens framtid.

Även denna måste göras av någon utomstående, eller åtminstone någon med en sån integritet att den kan gå emot alla gamla sanningar, och traditioner och även alla de starka aktörer, som finns i branschen. Det behövs någon med hög integritet och som vågar tala klarspråk.

STEPHAN TOIVONEN

ÅLÄNDSK DEMOKRATI