Ålands Framtids tro långt från resultat
Ålands Framtid föreslog i en insändare den 16 maj att Ålands ekonomi skulle stärkas med ökat självbestämmande över samfunds – och kapitalinkomstskatten och med omförhandling av internationella skatteavtal.
Jag ifrågasatte realismen och sakligheten i förslaget (20 maj) och påpekade att vi har möjlighet i vårt självstyrelsesystem att, utöver landskapsandelarna, fördela skatteinkomster till kommunerna.
Det som skattestyrelsen idag administrerar med sin personal med specialkompetens behandlas i landskapsförvaltning enligt utarbetade rutiner kodifierade i relativt enkla Excel-kalkyler.
En egen åländsk skatteförvaltning skulle kräva nya resurser, kompetens och personal (i storleksordningen 100 anställda).
Blir allting billigare, tryggare och bättre? Skulle det högre skattetryck 50 miljoner euro i ÅF: s egen utredning) som blir följden av självständighet stimulera utvecklingen?
Ålands framtid tar i sin senaste insändare upp Liberalerna ekonomiska utvecklingspolitik (”mer i plånboken”).
Frågan är relevant och mera verklighetsförankrad än skattespekulatiuonerna.
– Hur kommer det sig att den åländska ekonomin klarat sig så bra trots en global finanskris, lågkonjunktur och utflaggningar?
Följande kanske kan vara en del av svaret 1. Landskapets utgifter har minskat med bevarad välfärd (hälso- och sjukvård, utbildning) och fortsatta utvecklingsinvesteringar (mer pengar att fördela) 2. Landskapsandelarna har ökat och många kommuner har ett ökande överskott (lägre behov av skatt) 3. Den disponibla inkomsten och köpkraften har ökat i medeltal för hushållen.
4. Efter en nedgång 2008 har samfunds- och kapitalinkomstskatten återhämtat sig.
5 Den solidariska lönesänkningen för de flesta offentligt anställda dämpade nedgången 2010 och gav fart för återhämtningen 6. Arbetslinjen har haft effekt: låg arbetslöshet medför lägre utkomstkostnader, hög sysselsättning genererar skatter och konsumtionsutrymme.
Samhällsekonomin förefaller stabil trots låg BNP-tillväxt.
Utflaggningen inom sjöfartssektorn slår igenom på produktionsmåttet i den åländska ekonomin, men samtidigt är nationalinkomsten fortfarande hög genom den utländska arbetskraftens och turisternas konsumtionsutrymme, de åländska rederiernas vinstföring och den relativt höga konsumtionen på Åland.
Ålands Framtid tror på ett självständigt Åland med egna skatter, men det verkar vara långt från tro till insikt, handling och resultat.
Det åländska näringslivet har vuxit fram genom energi, engagemang kompetens och företagaranda.
Ingen skattepolitik kan uppvägas mot denna tyngd.
Olof Erland (lib)
