Ålands framtid står upp för landsbygden
Det finns ett växande missnöje bland Centerns (C) och Obundnas (Ob) politiker och väljare över att regeringen inte står upp för landsbygdskommunerna och att dessa partier efter mer än två år vid makten inte förmått att leva upp till vallöftet om att återställa och öka landskapsandelarna i nivå med den service som kommunerna producerar.
Kritiken från partifälten har framförts men klingat för döva öron på regerings- och lagtingsnivå. Missnöjet har nu vuxit sig så pass stort att krafter inom C och Ob överväger att bilda ett nytt parti (landsbygdspartiet) som ska ta tillvara landsbygdskommunernas intressen. Ålands framtid (ÅF) förstår kritiken.
Även ÅF gick till val på att kommunernas rättmätiga tilldelning av offentliga medel ska täcka den service som lagtinget ålägger kommunerna. Till skillnad från C och Ob lever ÅF upp till sitt vallöfte och har gång efter annan tryckt på och lagt förslag på att täppa till det växande glappet i den kommunala ekonomin. Senast i samband med omröstningarna om årets budget var vi det enda partiet som föreslog 2 miljoner euro i ökade landskapsandelar. För oss är vallöften inte tomma ord.
ÅF vinnlägger sig om att genom handling säkerställa kommunernas livsviktiga samhällsservice för ålänningarna, inom barnomsorg, skola, äldreomsorg och social sektor. Medvetet eller omedvetet nämns nästan aldrig ÅF:s initiativ och konsekventa politiska hållning för att trygga den kommunala servicen i våra lokala medier. Exakt vad det beror på kan endast medierna själva svara på, men lite märkligt blir det ju att ett icke existerande parti skapar förstasidesstoff samtidigt som ett existerande parti med samma mål och agenda placeras i journalistiska källaren.
Under debatten om årets (2022) landskapsbudget gjorde lagtingsledamot Anders Eriksson utförligt tillbakablick över utvecklingen av landskapsandelarna. Utredningen visar att tilldelningen av medel till kommunerna i stort sett stått stilla under de senaste 13 åren medan kostnaderna för kommunerna under motsvarande tid ökat med ungefär 40 miljoner euro!
Samtidigt som ny lagstiftning inom socialvården och barnomsorg/grundskola ökar finansieringsglappet föreslog sittande regering inför årets budget att minska landskapsandelarna med ytterligare 5 miljoner euro. Det justerades sedan i utskottsbehandlingen till att regeringen under året ska justera tilldelningen till kommunerna.
Av erfarenhet vet vi att regeringen inte alltid följer lagtingets beslut eller hittar på sätt att åtminstone fördröja det genom utredningar. Och det är exakt vad som nu sker. Regeringen tillsätter en parlamentarisk grupp för att se över nivån och fördelningen av landskapsandelar. Vad resultatet blir är synnerligen oklart, särskilt med beaktande av förhandlingarna nu ska föras med oppositionspartierna Lib och S, som ju förra mandatperioden minskade landskapsandelarna med motsvarande 4 miljoner euro i syfte att med tvång genomdriva en kommunreform.
Mot bakgrund av ovanstående vill vi påpeka att det redan idag finns ett parti som i ord och handling värnar landsbygden och den kommunala servicen i syfte att hela Åland ska leva. Om det nu finns intresse för att bilda ett nytt landsbygdsparti för att tillvarata landsbygdens intressen är vi gärna med i diskussionen och kan bjuda in till dukat bord.
ÅLANDS FRAMTID
PEGGY ERIKSSON. ORDFÖRANDE
BRAGE EKLUND, VICEORDFÖRANDE
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
