Åland, självstyret och framtiden: en ödesfråga
Åland är en önation som är i allra högsta grad beroende av turismen som inkomstkälla. Året 2020 kommer troligen etsa sig fast i många ålänningars medvetande som året då livet förändrades på många sätt. För många innebär den pågående pandemin ekonomiska förluster i form av minskad omsättning i den egna näringsverksamheten medan andra förlorat eller riskerar förlora sin sysselsättning.
Birka Cruises konkurs är ett tydligt exempel på detta. Vad som gör saken värre är att regeringen i Finland inte på något sätt tar hänsyn till Ålands särdrag och beroende av turism och sjöfart som intäktskälla, inte bara för företagen, dess anställda, underleverantörer och ägare utan även för det åländska samhället i form av skatteintäkter.
Att förlora sin inkomst är inte bara en ekonomisk fråga utan även en personlig tragedi för den drabbade och samhället i stort som måste gå in med stödinsatser. Forskning har dessutom visat ett samband mellan arbetslöshet, välmående och mortalitet.
Covid 19 är en pandemi som fått oanade konsekvenser för vårt samhälle men i jämförelse med andra pandemier är den inte extrem i form av mortalitet men snarare extrem i de konsekvenser den fått eller kanske tillåts få för samhället i stort.
Osäkerheten för åländska rederier rörande karantänsregler för kryssare, inreseregler för svenska stugägare och en allmänt rigid hållning från regeringen på fastlandet har drabbad Åland , dess näring och invånare hårt.
Diskussionen om Ålands självständighet och möjlighet till påverkan har återigen tagit fart. Detta med all rätta. Regeringen på fastlandet har i mycket liten mån tagit hänsyn till Ålands särart och beroende av turism och sjöfart som näring. Birka Cruises var det första offret av de stora rederierna för denna pandemin och kanske delvis även för myndigheternas inflexibilitet.
Rederi AB Eckerö och Viking Line är två av många företag som just nu befinner sig i ett prekärt läge och osäkerheten kring framtiden är stor. Nu nämnde jag inte ens andra företag beroende av turism så som hotell , stugbyar, resturanger, dess underleverantörer och anställda.
Ålands största företag är Viking Line och om det värsta tänkbara scenariot blir till verklighet, dvs en konkurs, vilka följder skulle detta få för det åländska samhället? Detta är saker vi borde tala öppet om.
Vad som kanske gör saken ännu svårare är Ålands status som självständighet som i dagsläget är mer eller mindre urholkad. Regeringen i Finland har tydligt visat sin ovilja att lyssna på Åland och dess folkvalda i frågor som är av avgörande betydelse för Åland.
Kanske är det så att den självständighet Åland åtnjuter enbart existerar i teorin men i praktiken behandlas Åland som ett landskap som alla andra. Detta trots att Åland juridiskt innehar en särställning och har en helt annan industriell struktur än resterande Finland, något som gör Åland extra sårbart i detta prekära läge.
Fredrik Reinfeldt, den tidigare Svenska statsministern skrev i sin ungdom en bok vid namn ” Det sovande folket”, kanske är det dags för det åländska folket att vakna upp och inse att deras framtid inte är i deras egna händer utan i händerna på en fastlandsregering som har helt andra prioriteringar och som lever i en annan verklighet än ålänningarna.
Valet blir då att sova vidare eller att verka för att ta tillbaka den makt som Åland rättmätigt bör ha över sin egen framtid. För Åland är detta en fråga om överlevnad.
HENRIK G.S. ARVIDSSON
FÖRETAGARE, FORSKARE OCH FÖRELÄSARE INOM INTERNATIONELL EKONOMI
